Lägg till ny etikett
februari 23, 2010
Någon som reagerade på att morgontidningens bilaga om den nya Pensionsmyndighetens svämmade över av annonser från PPM-rådgivare? En rådgivning som enligt aktörernas egna utsagor skapat tresiffrig värdetillväxt i PPM systemet. Samma företeelse som Aktiefrämjandets ordförande och förre börschefen på DN debatt beskrev på följande sätt:
”Regeringen bör därför i lämpliga former stödja utvecklingen av en opartisk finansiell rådgivning så att det här och andra typer av kvalificerat bondfångeri stoppas”.
Liknelsen med bondfångeri ligger frestande nära när man fingranskar några annonser. I en annons framgår att avgiften för rådgivning kostar mindre än en hårklippning. För egen del kan jag konstatera att med lite tur kan man få både hårklippning och fondråd till hälften av det pris som anges i annonsen. Min frisör i Nacka till exempel. Han varvar numera hårfön och putsning med fondtips. Framtidens finansiella rådgivning? Tillhandhållen bland annat av frisörer med licens för finansiell rådgivning? Jag väntar med spänning på annonserna i de kommande årens informationsbilagor från Pensionsmyndigheten.
februari 16, 2010
För någon vecka sedan skrev Petra Whalström ett mycket intressant inlägg om vad svenska banker skulle kunna lära av EON. Petra föreslog: ”Bankerna skulle kunna ta initiativ till en finansdialog – dvs. ett forum för samarbete mellan berörda myndigheter, företag och organisationer samt representanter för privatkunderna.”
Vi får se vad som händer i denna inte helt enkla fråga. I ett led att skapa klarhet och fördjupa diskussionen kring Finansinspektionens förslag till nya regler bjuder IFL vid Handelshösgkolan in till seminarium, 22 mars 2010:
Temat är ”Information och diskussion kring Finansinspektionens föreskrifter kring ersättningsssytem.” Deltar gör Charlotta Carlberg, Chef för Rättsavdelningen på Finansinspektionen, och Andreas Lauritzen, VD för Novare Executive Compensation.
september 2, 2009
Inom OECD har värdet på de förvaltade pensionstillgångarna minskat med cirka en fjärdedel under finanskrisen. För många länder har finanskrisen därför inneburit en press på pensionssystem som redan innan krisen var tyngda av påfrestningar till följd av förändringar i demografin. I nedanstående inslag diskuterar en av OECDs pensionsexpert vilka följder som finanskrisen får på pensionerna och vilka reformer som kan vara aktuella att överväga.
http://www.youtube.com/watch?v=F88xQ8BqwnA
juni 23, 2009
Med svenska glasögon erbjuder det senaste numret av OECDs Pension Markets in Focus trevlig läsning. Här redovisas nämligen en jämförelse av avkastning i UK, USA, Australien och Sverige som visar att Sverige tagit en tätposition under de senaste fem, tio och femton år redovisas.
http://www.oecd.org/dataoecd/42/19/41770561.pdf
Under förutsättning att OECD inte har slarvat med datainsamlingen, finns det kanske skäl att göra detta mer känt? Tillsammans med framstående popartister, designers och idrottsmän bör vi enligt min mening snarast infoga ett foto på en företrädare för den svenska pensionsbranschen i Arlandas ankomsthall. Kanske blir det snart en ledig plats där efter Lagerbäck?
februari 13, 2009
Frågan ovan kändes genast mer påtaglig efter att jag nyligen besökt mina föräldrar som närmar sig den ålder då inte längre är äldre utan snarare äldre äldre, det vill säga över 80 år. Äldrekvoten i radhusområdet där jag växt upp är numera påfallande hög, även om skylten som varnar för lekande barn signalerar något annat.
I World Economic Forums rapport, World Scenario Series, beskrivs möjliga strategier för att möta utmaningen av en allt åldrande befolkning. I denna lyfts bland annat frivilliga och ideella insatser fram som ett betydelsefullt inslag. Kanske är det dags att den grannsamverkan där mina föräldrar bor, som hittills tagit sig uttryck i form av samverkan mot brott, förskjuts mot en grannsamverkan allt mer bestående i omvårdnad?
På samma tema presenterade Sveriges Kommuner och Landsting i januari rapporten ”Tjugo samtal om välfärdens finansiering på sikt”. I samtalen berörs bland annat frågan vilka lösningar och problem som skulle uppstå om det offentliga åtagandet inom vården skulle begränsas och ökat medborgaransvar. Rapportens slutsats är att välfärdsstatens grundvärderingar kan styra politiken även framgent och att det finns behov av en reformprocess liknande den som genomfördes av pensionssystemet.
Däremot kommer en sådan process att vara mycket svårare inom tjänsteområdet för sjukvård och äldreomsorg, enligt rapporten. Men under tiden, tills en reform har förverkligats, har vi kanske vant oss vid att viss äldreomsorg utförs genom grannsamverkan? Hur som helst, ett försök pågår redan i ett radhusområde i Göteborg.
februari 12, 2009
Läste precis Pontus Schultz kärleksförklaring till lågkonjukturen här. Han tror att innovationen kommer öka, att lågkonjukturen skapar många möjligheter och att den kommer att intensifiera samtalen om etik, löner och bonusar i näringslivet.
Han antyder något som jag hör många tro och säga, men som ingen riktigt kan motivera annat än med magkänsla. CSR-arbetet, miljön, klimatet, etiken och dylika frågor kommer stå som segrare när krisen är över. Hörde någon säga häromdagen ”vi tycker det är viktigt att tjäna pengar, men det är lika viktigt hur vi tjänar våra pengar”. Förhoppningsvis kommer just detta hur att bli nyckeln till att klara de närmsta åren. Eller hur?
januari 19, 2009
Som tjugofemåring som inte springer runt i kostym och kränger skit är det ibland svårt att få förtroende från bankerna. I dessa tider, när hela världen är i kris på grund av bankernas faibless för att låna pengar till kostymklädda luftsäljare, känns det ännu mer aktuellt att ta ett färskt exempel på hur jag själv blev helt nonchalerad, vilket ledde till att jag bytte bank.
När jag 2007 skulle byta bank frågade jag min svärfar om råd kring vad jag skulle tänka på. ”Det viktiga är att du får en bra kontaktperson på banken”, sa han och tipsade mig om den han själv hade på Handelsbanken i Gamla stan. Hon bemötte mig toppen och vi var på samma våglängd och jag kände att saker stämde. Jag fick de olika krediterna jag behövde och saker började rulla bra. Hon blev ledig, och jag fick en ersättare som också var bra och bemötande. Sen fick ersättaren jobb i Tyskland och jag fick att göra med nummer tre, som till synes var en ung soft bankir men som visade sig tänka mer mossigt än stenen jag har utanför min trapp.
Ett av mina företag som jag hade som kund på banken, Medborgaranalysen, behövde i våras ett lån på 70.000 för att skapa en säkerhetsbuffert inför att vi behövde projektanställa en person till ett uppdrag som vi ännu inte hade börjat få betalt för. Vid det laget hade vi det året bara dragit in 25.000 kronor till Medborgaranalysen, men hade stora uppdrag i pipeline, vilket vi också redovisade i affärsplanen. Dessutom kunde min ägarpartner säkra det hela med en lägenhet på Sveavägen som var värd över en miljon. Tidigare hade sånt här gått i en handvändning, men nu kändes det genast som att hon upplevde det som krångligt när jag mejlade. Så vi sågs för att jag skulle berätta mer och förklara och träffen gick i förvåningens tecken. Hon tyckte att det kändes osäkert att låna ut till ett företag där ägarna inte hade gjort en kapitalinsättning själva och tyckte affärsiden var luddig och allt verkade osäkert. Hon menade att vanligtvis så handlar man ju och säljer någonting och när jag förklarade att hela mitt affärstänk bygger på att inte investera några pengar förrän jag har tjänat dom som såg hon ut som ett frågetecken. Det som kändes som ett rutinjobb där vi bara behövde en spottstyver för att inte behöva skramla småslantar innan faktureringen blev oerhört stressigt och ifrågasättande från hennes sida. Hon kunde inte lita på mig. Vi avslutade mötet med att dom skulle titta på möjligheterna och höra av sig, vilket dom aldrig gjorde. Så jag bytte bank till SEB, för både Medborgaranalysen och mina två andra bolag, fick en bra bankkontakt och när förra året tog slut hade alla de överflyttade verksamheterna omsatt över en miljon, lånat hundratusen och hade en kvarts mille liggandes på kontona i väntan på investering som vi såklart kan komma att göra på inrådan av banken. Och det har ju bara gått ett år.
Banker med personal som beter sig som dom gjorde i Gamla Stan-Handelsbanken är dödsdömda. Jag undrade vilken sten hon hade legat bakom, om hon som sagt inte själv helt enkelt var en sten, när hon menade att det krävdes kapitalinsättning motsvarande lånebeloppet, istället för att kräva en hållbar ide med säkra kunder och en produkt det finns efterfrågan om. Även om den inte gick att ta på. I Medborgaranalysens fall så säljer vi förbättrad kommunikation mellan kommuner och medborgare. När halva det här århundradet har gått kommer med all sannolikhet den typen av sociala företag som utvecklar samhället parallellt socialt och marknadsmässigt vara de som dels tagit upp folk ur arbetslöshet, skapat de nya marknaderna och med all säkerhet lyft hela områden och nationer ur en u-landsstatus. Omsättningen på pengar kommer att vara brutal och resultaten superviktiga. Att såna som Handelsbanken lirar in små käppar i hjulet hindrar nog vissa, men mest gör den nog bara folk trötta på att insikten än så länge är så låg.
”Vi kan inte ta några risker”, sa hon på Handelsbanken. Nä men du, förklara vad det är bankerna gjort hela tiden, när de pumpat ut luftpengar till kostymnissar med noll socialt patos?
november 26, 2008
När jag nyligen besökte ett seminarium i Helsingfors, där den demografiska utvecklingen och dess påverkan på pensionssystem diskuterades, slogs jag av att ämnet pensioner kan tillföras fler intressanta perspektiv om ämnet sträcks ut till att också omfatta frågor man vanligen kanske inte associerar med pensioner.
Tyskland, som många andra länder, står som bekant inför stora utmaningar tillföljd av en åldrande befolkning. I Helsingfors illustrerades detta bland annat av Prof. Dr. Herwig Birg http://www.herwig-birg.de/. De sjunkande födelsetalen var här i fokus, men Prof. Birg måste enligt min mening ha tappat bort några betydelsefulla parametrar, tillgången till barnomsorg och förutsättningarna för föräldraledighet.
I tidskriften The Economist belystes nyligen den politiska strävan att reformera det tyska skolsystemet. Där framgick bland annat att endast ett av sex barn under tre år har tillgång till offentligt anordnad barnomsorg. Vidare är föräldraledighet i Tyskland för de allra flesta detsamma som obetald ledighet, förvisso kompletterad med en rättighet att arbeta deltid.
I det sammanhanget kan man kanske också reflektera över jämställdhet och påverkan på pensioner. En visserligen inte helt färsk uppgift visar följande bild beträffande graden av uttag av föräldraledighet samt fördelning mellan män och kvinnor i några länder i Europa:
Kvinnor % Män %
Österrike 90 1
Danmark 93 3
Finland 99 2
Tyskland 95 1
Nederländerna 40 9
Norge 94 33
Sverige 90 78
Källa: Eurofound 1998
När bland annat pensionssystemen i allt större utsträckning utformas i syfte förstärka drivkrafterna att arbeta är det kanske trots allt inte så egendomligt att kvinnor i avsaknad av jämställda relationer samt bristande barnomsorg och otillräcklig föräldraförsäkring säger ett bestämt: Kinder? – Nein!
november 25, 2008
Ett antal forskare knutna till SNS publicerade i mars 2008 en bok med titeln ”Välfärd på deltid”. Boken innehåller en omfattande kartläggning av forskningen kring deltidsförmåner och bidrar med ett nytt perspektiv genom dess breda analys. Den har värde dels för beslutsfattare såsom politiker och arbetsgivare, dels som ett bidrag till ökad kunskap hos allmänheten om omfattningen av socialförsäkringssystemen. Rapporten analyserar vilken roll deltidsförmånerna spelar för arbetsutbudet och antalet arbetade timmar i ekonomin. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen – det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring på deltid kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen permanentas.
Ett av rapportens viktigaste resultat att frivilligt deltidsarbete de facto är en inkörsport till ofrivilligt deltidsarbete. Det gäller inte minst kvinnor. Deras relation till arbetsmarknaden påverkas dels av att de tar ut merparten av föräldraförsäkringen, dels av att deltidsarbete är vanligare inom t ex vård och hotell- och restaurangbranscherna, branscher där kvinnor dominerar. Vidare tyder resultaten på att deltidssjukskrivningar är en smidig övergång från heltidssjukskriven till heltidsarbete medan partiell sjuk- eller aktivitetsgaranti är en väg ut ur arbetskraften. Möjligheten att få pension på deltid har enligt forskarna lett till fler arbetade timmar än annars skulle ha varit fallet.
november 11, 2008
Som ett tillägg till mitt tidigare inlägg om aktiva pensionsval vill jag passa på att uppmärksamma att det finns underhållande sätt att informera om finansiella risker och pensionssparande. Var så goda, klicka på länken, höj volymen på datorn och luta er tillbaka i kontorsstolen!
http://www.pensionriskmatters.com/2008/02/articles/fun/move-over-madonna-pension-tension-blues-video-debuts/
