Dessa derivat har dock varit aktuella i diskussionerna under de senaste månaderna. Redan i juni beskrev Sven Hagströmer – apropå krisen i HQ Bank – att banken hade sysslat med finansiella massförstörelsevapen som man inte har förstått sig på.

Tidigare idag rapporterade dessutom Affärsvärlden, som citerar en artikel i Bloomberg News, att Goldman Sachs planerar att lägga ned sin handel i egen bok, det vill säga enheten Principal Strategies. Nedläggningen ska vara en anpassning till den nya finansiella lagstiftningen i USA.

Däremot har denna trading inte kommenterats i någon större utsträckning av representanter från bankerna. Det är lite förvånande, eftersom eventuella regelförändringar i hög grad skulle påverka hur de får hantera sitt kapital. Kanske är det dags för ett finansiellt nedrustningsavtal inom banksektorn? Om inte annat skulle ett initiativtagande från bankerna egen sida när det gäller bankernas trading antagligen öka deras möjligheter att själva påverka utformningen av reglerna för bankers egenhandel än om frågan helt överlämnas till politikerna samt tjänstemännen på Finansdepartementet och Finansinspektionen.

Det väcker (bland annat…) frågan vad som egentligen är ”de stora affärsbankerna”? HQ ansågs snarare vara en utmanare mot de traditionella storbankerna än en del av dem. Hur är det med den nya Öresund/HQ/Avanza/Carnegie-konstellationen: är den att betrakta som storbank eller alternativ utmanare?

Utvecklingen i finans- och försäkringsbranschen med alltmer komplexa relationer skapar spännande lösningar, men det blir onekligen svårt för kunderna att ”rösta med fötterna”. När företagen äger och är ägda, är leverantörer, kunder, återförsäljare, rådgivare och konkurrenter till varandra på en och samma gång är det inte lätt för kunden att veta vare sig vad man väljer eller väljer bort. Utöver att vara ett dilemma för konsumentens val skapar det oro hos onödigt många när något händer på marknaden. Privatpersoner har senaste veckan ringt sina banker och försäkringsbolag för att de är oklara över om de drabbas. Det är förståeligt att varumärken för fonder, förmedlare, banker och investerare sammanblandas. Då kommer frågor som ”jag har någonslags pension i Avanza, hörde att de också hänger ihop med HQ, är den i fara?” eller rädsla över att HQ-fonden som man har i sin kapitalförsäkring hos Swedbank blir värdelös.

Det har diskuterats att Finansinspektionens beslut att dra in tillståndet kommer leda till försvagad konkurrens på marknaden. Detta pga färre aktörer och ett för snårigt regelverk som leder till för dyra investeringar att starta bankrörelse för att någon ska våga utmana med nya alternativ. Men man skulle också kunna se det som att det är ett tufft regelverk, kontroll och påföljder som krävs för att även god riskkontroll och transparenta affärsrelationer ska bli en konkurrensfördel. Det skulle både kunderna, företagen och samhället vinna på på sikt.

- Antalet kvinnliga riksdagsledamöter har ökat från 49 till 165.(SCB)

- 1970 producerades ca en tredjedel av den svenska elen från olja. 2010 står kärnkraften för ca hälften av elproduktionen. Vattenkraften stod för huvuddelen av resterande del både 1970 och 2010. (SCB)

- Antalet dödade i trafiken har minskat med 70% sedan 1970.(SCB)

- Andelen överviktiga vuxna har ökat från ca 30 %, 1970 till ca 45%, 2010.(SCB)

- Andelen av befolkningen 20-64år som får sin försörjning från offentliga trygghetssystem har ökat från ca 12%, 1970 till ca 20%, 2010.(SOU 2006:86) 

Mycket i den svenska välfärden har förstås blivit bättre sedan 1970 men det är definitivt på tiden att socialförsäkringssystemen ses över och att välbehövliga reformer så småningom genomförs. Det är därför glädjande att den sedan länge aviserade parlamentariska socialförsäkringsutredningen nu kommer till stånd med Stockholms socialborgarråd Ulf Kristersson som ordförande. Bland övriga ledamöter finns många bra personer och valet av Irene Wennemo (LO) som utredningssekreterare lovar gott. 

För snart fyra år sedan presenterade Anna Hedborg slutbetänkandet från sin hyllade socialförsäkringsutredning vars syfte var att skapa ett brett kunskapsunderlag för den parlamentariska utredning som nu är aktuell. Många olika parter har sedan dess krävt att denna utredning ska startas under innevarande mandatperiod, inte minst de tunga fackliga organisationerna. Vid sommarens Almedalsvecka var också framtidens socialförsäkringssystem ett tema för flera seminarier. En positiv slutsats därifrån är att det verkar finnas ett genuint intresse från båda de politiska blocken att inte omedelbart låsa sig i tvärsäkra åsikter kring lösningar, utan istället först försöka enas om problembilden. 

Utredningsdirektiven är relativt öppna och omfattar i princip alla socialförsäkringar relaterade till sjukdom och ohälsa. Även frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ska utredas, vilket främst är ett intresse från alliansens sida. Översynen ska dessutom belysa samspelet mellan de allmänna, de kollektivavtalade och de privata försäkringarna. Eftersom det snart är riksdagsval är det förstås troligt att direktiven kommer att kompletteras vid ett eventuellt regeringsskifte. 

För försäkringsbranschen är kanske arbetsskadeförsäkringen av störst intresse. Direktiven ger här utrymme för helt nya lösningar där även privatisering är ett alternativ. Branschen har därför all anledning att på olika sätt bidra med kunskap och synpunkter i lämpliga former. Utredningen ska pågå till maj 2013.

Enligt Annika Laurén såg de en tillströmning av nya kunder när krisen bröt ut 2008.  Främsta argumenten som folk använder för att gå med i banken är att de tycker att det är skönt med en bank som inte finns till för att någon annan ska tjäna pengar på dem.

Denna begynnande trend med ökat intresse för alternativa banker kan man även se i USA. Där har Arianna Huffington, grundare av den stora bloggtidningen ”Huffington Post”, varit med och dragit i gång the ”Move your money” movement. Move your money-rörelsen är en ideell kampanj som uppmanar enskilda och institutioner att flytta sina pengar från landets största Wall Street banker och sätta in de på lokala banker eller finansinstitut istället.

I ett blogginlägg på Huffington Post skriver, ekonomikolumnisten Don McNay, att USA fick välja mellan en finansiell hjärtattack eller en finansiell cancer, och den amerikanska regeringen valde det senare. Han menar dock att det fick till konsekvens att medan de som arbetar på Wall street upplevde en ”dip” i ekonomin så föll de vanliga människorna på gatan hela vägen ner till botten och har stannat där sen dess.  Don McNay uppmanar därför sparare och placerare att överge jättarna på Wall Street genom att flytta sina pengar till lokala banker och finansinstitut, dels för att rösta med fötterna och visa sitt missnöje med hur de stora bankerna har agerat, dels för att det är troligare att de lokala bankerna kommer försöka sprida ut mer pengarna i lokalsamhället eftersom de inte har några miljonbonusar som ska delas ut till de själva.

Här i Sverige kunde de 64 fristående sparbankerna i Sparbankernas riksförbund dessutom konstatera att medan flera av de stora affärsbankerna i Sverige gjorde miljardförluster under 2009 blev den sammanlagda vinsten för de fristående sparbankerna över två miljarder kronor.
En möjlig konsekvens av finanskrisen skulle därför kunna bli en renässans för den lokala banken – om än i begränsad utsträckning. Där visserligen inte vinsterna är lika höga under de goda tiderna, men där spararna slipper uppröras över det de anser vara oskäliga bonussystem eller riskerar att behöva rädda banken via skattsedeln i kristider.

Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 %  av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.

 19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.

Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?

En annan del av problemet är naturligtvis språkliga och kulturella barriärer. Att kallelsen måste kunna läsas på flera språk är för mig en självklarhet. Nuvarande kallelse skulle enkelt kunna hänvisa till översatta kallelser på landstingens hemsida så man kan garantera att alla har en möjlighet att ta del av kallelsens mycket viktiga innehåll.

Man bör även kunna garantera att mammografin hanteras helt av kvinnliga läkare, eftersom att vissa religioner och kultur förbjuder kvinnor att visa sin kropp för andra män än sina egna. Forskarnas slutsatser är att det finns direkta skillnader i vården. Min bedömning är att det är helt i onödan och ovärdigt Sverige som nation. Hälsovårdslagen anger att alla har ”Rätt till likvärdig vård, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller inkomst”.

 BRO ställer 5 krav på landstingen.

1. Information om vikten av att genomgå regelbundna undersökningar på olika språk och på olika sätt, inte bara via webb.
2. Samarbete via etniska organisationer för att få ut budskap om vikten av bröstundersökningar.
3. Erbjudande om kvinnliga läkare vid mammografi.
4. Bättre utbildning av läkare om kulturella skillnader för att säkerställa lika god vård för invandrarkvinnor.
5. Pilotprojekt för att nå de grupper som uteblir-pröva nya metoder, utvärdera, sprid kunskap.

 Jag kommer i alla fall att bidra genom att via alla de etniska organisationer Folksam har samarbetsavtal med, sprida denna information. Dessutom kommer vår Flerspråkiga kundtjänst att i samtal med kunden föra fram vikten av mammografi. Alla kan vi nog på något sätt dra vårt strå till stacken!

 Mikael Petersson

Diversity Business Manager

Folksam

 Källor

SOSSEG, cancer epidemiol biomakers prev. jan 2006

BRO, Novus Opinion, juni 2010.

Cancerfonden 2008

Majblomans årsrapport 2009, vardagens vanmakt.

Rapporten Vård på olika villkor

I efterdyningarna till den globala finanskrisen – ett för tillfället något våghalsigt påstående – har diskussionen om storleken och utformningen av kraven på kapitaltäckning för banker nått en publik bortom de smala branschtidskrifternas läsekrets. I det här avseendet kan man konstatera att kapitaltäckningsregler för försäkringsbolag alls inte röner samma intresse och tyvärr – för mig som anställd i ett försäkringsbolag – svårt att ta till som samtalsämne på en middagsbjudning där väder och prisutvecklingen på bostadsmarknaden i Stockholm redan har uttömts.

Inte desto mindre pågår det en utveckling på EU-nivå som syftar till att införa ett nytt gemensamt regelverk för kapitaltäckning i försäkringsbolag och vars konsekvenser redan nu kan skymtas. Regelverket går under benämningen Solvens II och i korthet och mycket förenklat syftar detta till att kraven på försäkringsbolagens kapitaltäckning i större utsträckning ska göras beroende av de risker som verksamheten exponeras emot. Ju högre risktagande, desto högre krav på kapitaltäckning. En rimlig princip som givetvis syftar till att säkerställa att försäkringsbolagen kan infria de löften som de ställer ut. Få lär ha invändningar emot detta men samtidigt är det viktigt att beakta att kraven på kapitaltäckning utformas på ett sådant sätt att dessa i sig inte medför andra oönskade konsekvenser.

Under våren publicerade paraplyorganisationen för de europeiska försäkringsförbunden (CEA) ett positionspapper i vilket man uppmärksammar de negativa konsekvenser för konsumenter, företag och ekonomin i stort som allt för långtgående krav på kapitaltäckning kan medföra. Bland annat uppmärksammar CEA förhållandet att ett allt för tufft regelverk kan leda till att utbudet av sparprodukter med garantier minskar, vilket innebär att spararna i större utsträckning tvingas in i produkter där de i högre grad själva bär den finansiella risken. Positionspappret från CEA ska givetvis betraktas mot bakgrund av att fönstret för lobbying ännu inte är stängt Bryssel och att det fortfarande finns möjligheter för aktörer att påverka Kommissionen att mildra och förändra vissa inslag i det föreslagna regelverket.

Oaktat CEAs eventuella framgångar att påverka Kommissionen står det dock klart att vissa konsekvenser som CEA uppmärksammar, redan har blivit verklighet. I Danmark har till exempel SAMPENSION KP A/S, som förvaltar tjänstepensioner för vissa grupper av offentliganställda, meddelat att bolaget kommer att ta bort den garanterade räntan och att förvaltningen i fortsättningen ska ske i form av fondförsäkring, utan garanterad ränta. Motivet till denna förändring är de nya kapitaltäckningsregler som kommer att införas inom EU år 2012. Att behålla garantin skulle enligt bolaget ha tvingat fram en minskad risknivå i placeringstillgångarna och därmed minska den förväntade avkastningen, ett alternativ som skulle ha drabbat spararna i form av lägre pension alternativt högre kostnader för arbetsgivarna.

För svenska förhållanden, där så kallad traditionell försäkring med garanterad ränta är den dominerande formen för förvaltning av tjänstepension, är utvecklingen av gemensamma kapitaltäckningsregler inom EU av stor betydelse. I Sverige har vi kunnat se en utveckling där nivåerna på de garantier som ställs ut vid förvaltning i traditionell försäkring har sjunkit och i vissa fall numera endast avser en garanti om återbetalning av nominellt värde på inbetalda premier. Det är inte orimligt att anta att denna utveckling förstärks till följd av nya kapitaltäckningsregler och att garantier ytterligare tunnas ut eller helt försvinner som inslag i de produkter som tillhandahålls av försäkringsbolag för sparande till tjänste- eller privat pension. En utveckling som förutsätter att spararna själva har förmåga att bära den finansiella risk som ett tuffare regelverk för kapitaltäckning har gjort lite dyrare jämfört med tidigare att dela med andra i ett försäkringsbolag.

Samtidigt menade Torbjörn Isacsson i en krönika förra veckan att de svenska fondförvaltarna länge har fört spararna bakom ljuset med sina så kallade miljö- och etikfonder. Han kritiserade också fondbolagens argument att fondförvaltarna sätter press på bolag som inte sköter sig, för att på så sätt genomdriva förbättringar. Enligt Isacsson påminner i praktiken ett svenskt fondbolags inflytande på en internationell oljegigant mer om en oljedroppe i Atlanten än de massiva effekter som Shell har i Nigerdeltat, eller BP i mexikanska golfen. Han uppmanade därför fondspararna att ställa hårdare krav på förvaltarna – eller byta fond.

Frågan är dock hur kunderna ska kunna hitta de miljö-etiska fonder som placerar pengarna på ett sätt som de anser är förenligt med miljö-etiska principer i dagens enorma fonddjungel. För två år sen lät Pensionsmyndigheten analysföretaget GES Investment Services göra en bedömning av de miljö-etiskt märkta fonderna. En liknande analys ska upphandlas av myndigheten i höst. Kanske kan denna nya analys ge lite vägledning för de kunder som vill veta vilka bolag som spararnas pengar faktiskt placeras i.

Samtidigt påpekar, dock Bengt Mattson som arbetar som CSR- och miljöchef på Pfizer AB, i ett blogginlägg att även om  han i stort håller med Nygårds resonemang om att företagen har som främsta uppgift att tjäna pengar så är det viktigt att komma ihåg att det inte betyder att socialt och miljömässigt ansvarstagande företag inte skulle existera. “Snällism” och CSR-arbete är inte samma sak. Han påpekar också att den största delen av ett modernt CSR-arbete idag är väl integrerat i den direkta affären. Företagen skall tjäna pengar, men det går att göra gott för samhället samtidigt.

Nygårds avslutar sin krönika med att konstatera att alla älskar en målskytt. Även om den spelar fult. Och det brukar förvisso stämma, men samtidigt skulle man kunna hävda att målskyttens prestation bara kommer bli riktigt stor om man även lägger till en viktig pusselbit – nämligen ett samhälle som fungerar väl och därmed ger förutsättningar för många människor (dvs en en stor publik) att lägga sina pengar, sin tid och sitt engagemang på att följa matchen och bry sig om resultatet.

Nu har jag fått förmånen att axla en ny roll, den som Diversity Business Manager (DBM).

Det innebär att jag utifrån ett affärsperspektiv ska utveckla alla kundmöten sedda utifrån ett mångfaldsperspektiv. Snart 2 miljoner människor med utländsk bakgrund, 13-14% av befolkningen har nedsatt hörsel osv osv.

Att kunna kommunicera med dessa människor på olika språk och sätt är synnerligen viktigt för att alla oavsett etnisk bakgrund eller fysisk begränsning ska kunna inse vilka trygghetslösningar man har och har möjlighet till i Sverige.

Jag kommer också att arbeta med integrationsfrågor. Det första som sker är ett stort projekt för att halvera ungdomsarbetslösheten på tre år i Södertälje i segregerade områden. Tänker berätta mer om detta i en senare rapport.

Just nu skriver jag på min affärsplan och förbereder en medverkan i Visby under Almedalsveckan.

Önskar dig en skön sommar

 Mikael Petersson

Diversity Business manager

Folksam

I kommissionens rapport konstaterar man att medborgarnas efterfrågan på vård och omsorg ökar mer än vad dagens skattefinansiering klarar. En bit in på 2020-talet kommer ett ansenligt finansieringsgap uppstå. Det gäller därför att prioritera vilka behov som är så angelägna att de ska finansieras offentligt. Dessa ska gälla alla medborgare och ingå i ett offentligt åtagande, som ska vara tydligt, förutsägbart och begripligt. Samtidigt anser kommissionen i sin rapport att det som inte faller inom det offentliga åtagandet blir medborgarnas eget ansvar, ett ansvarstagande som ska underlättas och inte försvåras.

I de efterföljande kommentarerna så poängterade först folkhälsominister, Maria Larsson (kd), att man på socialdepartementet har gjort beräkningar som visar att vi i Sverige skulle kunna få fram stora belopp genom effektiviseringar inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen. Samtidigt invände Ylva Johansson (s) starkt mot den delen av rapporten som talar om medborgarnas eget ansvarstagande och möjligheten att komplettera de offentliga tjänsterna med egna försäkringar eller andra privata betalningslösningar.

Vid seminariet påpekade även kommissionsledamoten Jens Magnusson, som också sitter med i SInd:s inspirationsråd, att även om man har pratat om att vi behöver arbeta längre i flera decennier nu, så har den faktiska pensionsåldern bara höjts marginellt de senaste 30 åren. Det innebär att även om politikerna ofta pratar om att en lösning på detta problem är att vi ska arbeta längre, både genom att människor ska komma ut på arbetsmarknaden tidigare samt stanna kvar i arbetskraften längre innan de går i pension, så ville rapportförfattarna ändå betona inga finansieringslösningar bör förkastas innan man har analyserat dem djupare, inklusive privata finansieringslösningar som ett komplement till att finansiera välfärdstjänster i framtiden.

Det var tydligt på seminariet att detta är en mycket ideologiskt fråga, men oavsett om vad deltagarna tyckte om rapportens slutsatser så var de alla överens om att frågan om välfärdens framtida finansiering är väldigt viktig och bör lyftas högre upp på den politiska dagordningen. Och på denna punkt har Borgkommissionen givit ett spännande bidrag till den kommande debatten.