Folksam projektanställer nu 5 ungdomar via telge tillväxt för att efter utbildning kommunicera trygghetsfrågor med alla hushåll i kommunen ca 30.000.
Om de skadeförebyggande insatser som ska göras får full effekt kan kanske priset på försäkring sänkas. Fem ungdomar som gör nytta och får sitt första arbete och en start till ett CV.

Är det så? Är det hans ärliga uppfattning av marknaden och omvärlden, eller ett PR-trick att vilja få oss att tro det? Eller finns faktaunderlag som visar familjers spavanor? Det finns i alla fall tecken som pekar i annan riktning. Ofta talar vi om vikten av mångfald i näringslivet – jämställdhet i styrelser, ålder i ledningsgrupper, bilden av familjer i kundtidningarna, språkkunskaper i kundtjänsten. Ändå är det lätt att vi även inom bank och försäkring går på minan att tro att vår närmsta omvärld är ett representativt urval av våra kunders verklighet. Då är det lätt att missuppfatta marknaden, kundernas erfarenheter och behov.

Gör ett lätt test nästa gång du t.ex. läser en branschtidning och jämför spridningen i kön, ålder, bakgrund, utbildning, familjesituation etc hos dem du ser på bilderna med hur spridningen ser ut i din kundgrupp. Eller för all del, ännu enklare, vänd dig bara runt i kontorslandskapet. Är det stor skillnad på vad du ser har du all anledning att säkerställa uppfattningen om hur ”alla” har det med fakta och undersökningar. Eller varför inte försöka bjuda in fler, mindre likasinnade, till bastubadandet nästa gång?

Nu är mångfald inte bara människor av annan etnisk bakgrund. Jag hade förmånen att besöka ett Franskt försäkringsbolag som å sin sida var enormt intresserade av mitt mångfaldsarbeter med den flerspråkiga kundtjänsten osv, och jag å min sida var väldigt nyfiken på deras satsning på människor med fysiska hinder.

I Frankrike finns en lag som gör företagen skyldiga att i personalstyrkan ha 6% av personalen med fysiska hinder. Annars får man böta ganska kraftigt. Ifall man inte klarar denna siffra kan man klara sig undan böter om man köper varor som tillverkats av människor med fysiska hinder. Spännande!

Det Franska bolaget har en hel organison som arbetar med hur kontoren ska utrustas, hur kommunikation och tjänsterna ska utformas. Jag såg kontor med olika färger på golvet och olika strukturer på mattor för att man ska se och känna att man går rätt, jag såg medarbetare utbildade i teckenspråk och magnetiska rum som avskar oönskat ljud så man kunde höra vad kundtjänstemannen pratade om. Jag såg även kundtidningen som skickas till blinda, 10 gånger tjockare och fylld med blindskrift.

Allt det här tar jag med mig hem och tänker att alla människor ska ha rätt att ta del av all information vi har, och då måste vi anpassa oss efter det.

Nu har Telge tillväxt startat sin verksamhet och ungdomarbetslösheten minskar i Tälge. Mer om det i nästa inlägg!!

Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 %  av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.

 19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.

Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?

En annan del av problemet är naturligtvis språkliga och kulturella barriärer. Att kallelsen måste kunna läsas på flera språk är för mig en självklarhet. Nuvarande kallelse skulle enkelt kunna hänvisa till översatta kallelser på landstingens hemsida så man kan garantera att alla har en möjlighet att ta del av kallelsens mycket viktiga innehåll.

Man bör även kunna garantera att mammografin hanteras helt av kvinnliga läkare, eftersom att vissa religioner och kultur förbjuder kvinnor att visa sin kropp för andra män än sina egna. Forskarnas slutsatser är att det finns direkta skillnader i vården. Min bedömning är att det är helt i onödan och ovärdigt Sverige som nation. Hälsovårdslagen anger att alla har ”Rätt till likvärdig vård, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller inkomst”.

 BRO ställer 5 krav på landstingen.

1. Information om vikten av att genomgå regelbundna undersökningar på olika språk och på olika sätt, inte bara via webb.
2. Samarbete via etniska organisationer för att få ut budskap om vikten av bröstundersökningar.
3. Erbjudande om kvinnliga läkare vid mammografi.
4. Bättre utbildning av läkare om kulturella skillnader för att säkerställa lika god vård för invandrarkvinnor.
5. Pilotprojekt för att nå de grupper som uteblir-pröva nya metoder, utvärdera, sprid kunskap.

 Jag kommer i alla fall att bidra genom att via alla de etniska organisationer Folksam har samarbetsavtal med, sprida denna information. Dessutom kommer vår Flerspråkiga kundtjänst att i samtal med kunden föra fram vikten av mammografi. Alla kan vi nog på något sätt dra vårt strå till stacken!

 Mikael Petersson

Diversity Business Manager

Folksam

 Källor

SOSSEG, cancer epidemiol biomakers prev. jan 2006

BRO, Novus Opinion, juni 2010.

Cancerfonden 2008

Majblomans årsrapport 2009, vardagens vanmakt.

Rapporten Vård på olika villkor

Nu har jag fått förmånen att axla en ny roll, den som Diversity Business Manager (DBM).

Det innebär att jag utifrån ett affärsperspektiv ska utveckla alla kundmöten sedda utifrån ett mångfaldsperspektiv. Snart 2 miljoner människor med utländsk bakgrund, 13-14% av befolkningen har nedsatt hörsel osv osv.

Att kunna kommunicera med dessa människor på olika språk och sätt är synnerligen viktigt för att alla oavsett etnisk bakgrund eller fysisk begränsning ska kunna inse vilka trygghetslösningar man har och har möjlighet till i Sverige.

Jag kommer också att arbeta med integrationsfrågor. Det första som sker är ett stort projekt för att halvera ungdomsarbetslösheten på tre år i Södertälje i segregerade områden. Tänker berätta mer om detta i en senare rapport.

Just nu skriver jag på min affärsplan och förbereder en medverkan i Visby under Almedalsveckan.

Önskar dig en skön sommar

 Mikael Petersson

Diversity Business manager

Folksam

Kort sagt ju fler erfarenheter man får in, desto fler blir perspektiven.

Eftersom företagen inom finansbranschen är stora arbetsgivare, borde det därför vara både möjligt och viktigt att ha medarbetare med många olika erfarenheter och förutsättningar – och på så vis få ett bredare perspektiv. Dessutom är finanssektorn känd för sin uppfinningsrikedom när det gäller att lansera nya tjänster och produkter, vilket innebär att en stor mångfald antagligen skulle kunna leda till flera nya och lönsamma säljmöjligheter.

Men idag känns medarbetarna på såväl bank- som försäkringskontor ofta ganska homogena. Jag har t.ex. reflekterat ett antal gånger över att jag aldrig har träffat en enda bank- eller försäkringsrådgivare som varit rullstolsbunden. Vilket är lite konstigt, eftersom kontorsjobb borde fungera lika bra för rullstolsbundna som för de som inte är det. Det mesta arbetet utförs sittandes eller så rör man sig i ett begränsat antal lokaler. Samtidigt är datorn – och inte kroppen – det viktigaste arbetsredskapet. Att det går utmärkt att kombinera ekonomi- och finansfrågor med funktionshinder är ju dessutom tysklands nuvarande finansminister, Wolfgang Schäubl, ett levande bevis på.

Lagstiftning, i syfte att förebygga diskriminering och främja likabehandling är uppenbarligen ett nödvändigt ont. Men om lagen ska ha den effekt som den är tänkt att ha så är minimikravet tydlighet och användarvänlighet. Saknas dessa ingredienser förblir lagen ett trubbigt verktyg i händerna på ett fåtal juridiskt skolade individer långt ifrån dem som förväntas arbeta aktivt med lagen i sin vardag. Den 1 juni i år fyller den nya diskrimineringslagen 6 månader. Den mest märkbara förändringen gentemot de tidigare olika diskrimineringslagarna är att vi nu har en sammanhållen, gemensam diskrimineringslag. Syftet med denna konstruktion är att få till stånd en regelförenkling och effektivisering för arbetsgivare utifrån tanken att själva diskrimineringen ska stå i fokus och inte diskrimineringsgrunden i bemärkelsen ålder, funktionshinder kön eller annat. Tanken är både god och klok men när det gäller krav på förebyggande, aktiva åtgärder så ställer det till det för både arbetsgivare, jurister, diskrimineringsansvariga och fackligt förtroendevalda.

Förut var det något enklare. En jämställdhetsplan var årlig, skriftlig och gällde kvinnor och män, punkt. Jämställdhetsplanen idag är något mycket mer diffust, ja rent av schizofrent. Till att börja med ingår numera även etnicitet/religion i jämställdhetsplanen, men bara delvis. Bara när det gäller arbetsförhållanden, trakasserier och rekrytering behöver arbetsgivare vidta förebyggande åtgärder för dessa diskrimineringsgrunder. Men för att krångla till det ännu mer så behöver inte just dessa åtgärder, det vill säga de som berör etnicitet och religiös övertygelse nödvändigtvis vara skriftliga. Men det framgår endast av den nära 800 sidor tjocka propositionen (prop. 2007/08:95). Det är bara några exempel på ännu en ny arbetsrättslig lag skriven av jurister för jurister. VDar, enhetschefer, personalchefer, fackligt förtroendevalda eller diskrimineringsexperter däremot får snällt sätta sig på skolbänken och läsa igenom både lagtexten, propositionen, kommentarer till lagen och ständigt nya uppoppande rättsfall som ger ny vägledning i hur man egentligen tänkte när man satte de olika paragraferna på pränt.

Andra smakprov på de patologiska egenheterna är frånvaron av krav på förebyggande åtgärder för de resterande fyra diskrimineringsgrunderna.

En diskrimineringslag utan reella möjligheter till aktiva åtgärder riskerar att i vissa fall leda till att arbetsgivare bara kan göra fel i lagstiftarens ögon, eller hur ska man till exempel förebygga lönediskriminering av funktionshindrade om själva kartläggningen i sig kan vara ett juridiskt och ett etiskt brott? En annan intressant iakttagelse är att undantagen för ålderdiskrimineringsförbudet är så många att jag undrar varför man överhuvudtaget brytt sig om att inkludera denna diskrimineringsgrund i lagen?

Är läget då hopplöst? Egentligen inte. Den gatsmarte chefen ser naturligtvis till att ha alla åtgärder svart på vit, uppdaterade i samverkan med facket och där alla diskrimineringsgrunder (som låter sig kartläggas) inkluderas. I klarttext betyder det till exempel att du som chef ser till att alla löneskillnader går att förklara sakligt och inte bara stanna vid de som berör kvinnor och män.

Likaså kvalitetssäkras hela rekryteringsprocessen och handlingsplanen mot trakasserier ur samtliga diskrimineringsgrunder. Sen är det bara att hoppas att det är tillräckligt och att vi snart får en ny mer användarvänlig lagstiftning.

Hakuna matata,

Jaime Aleite ledarskapskonsult Ledarna

* Utgifterna kommer att öka med i genomsnitt 4,7% av BNP fram till 2060 (I Sverige beräknas ökningen bli något lägre, ca 4% bl.a. för att vi redan har genomfört omfattande pensionsreformer)

* Det kommer bara vara två personer i arbetsför ålder (15-64) för varje person över 65 år, istället för dagens fyra.

* Offentliga utgifter för hälso- och sjukvården väntas öka med 1,5 % av BNP i EU senast 2060.

* Baserat på den nuvarande politiken, beräknas de offentliga utgifterna för omsorg att öka med 1, 25 % av BNP till 2060, vilket beror på att de mycket gamla (80 +) kommer att vara den snabbast växande ålderskategorin i befolkningen i framtiden.

Men rapporten ger också råd om nödvändiga åtgärder för att möta dessa utmaningar och till fullo kunna utnyttja Europas humankapital:

1) Reformer av pensionssystemen och allmänna stöd till äldre

2) Investeringar i förebyggande och hälsofrämjande teknik, som innebär att befolkningen kan förbli frisk och produktiv längre.

3) Ett markant förbättrat utbildningssystem, vilket mycket väl kan kräva högre utgifter inom utbildning i framtiden. Att investera i humankapital i form ungdomarna och de unga vuxna i arbetskraften bedöms vara avgörande för den framtida tillväxten.

4) Insatser för att behålla äldre människor i arbete längre

5) Insatser för att öka deltagandet av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden

6) Effektiv integration av invandrare och deras barn samt en effektiv politik för laglig invandring för att möta framtida behov av arbetskraft.

Samtidigt rapporterar Svenska Dagbladet idag att det pågår ekonomiska nedskärningar i skolan i tre av fyra kommuner. Nästan 90 procent av kommunerna uppger att bl.a. den ekonomiska krisen ligger bakom neddragningarna.

Sverige har också den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU, eftersom var fjärde person i åldern 15-24 år är utan jobb. Enligt prognoser från KI kommer ungdomsarbetslösheten dessutom stiga nästa år från dagens 24 till 28%.
Ovanstående exempel visar att det ibland är långt mellan politiska visioner och de teoretiska argumenten för olika åtgärder och den krassa verkligheten när pengarna eller jobben inte räcker till. För att hitta nya sätt att använda skattemedel effektivare (och få de att räcka till fler saker) i framtiden kommer vi antagligen får se en större flora av PPP-projekt, där staten och/eller lokala och regionala myndigheter samarbetar med näringslivet för att finansiera projekt eller utveckla olika välfärdstjänster.

Två andra områden som antagligen kommer att behöva mer omfattande reformer är arbetsmarknads- respektive integrationspolitiken eftersom de i stora delar utgör nyckelområden för att vi ska få in och behålla fler människor i arbete. Ett problem här är dock att båda dessa politikområden är väldigt kontroversiella och varje litet förslag väcker stora debatter. Men medan de ideologiska diskussionerna om vilket samhälle/vilken arbetsmarknad Sverige ska ha pågår i debattpaneler och på tidningarnas debattsidor, kommer allt fler ungdomar och invandrare bara längre och längre ifrån arbetsmarknaden. Vilket ändå borde vara det sämsta möjliga av alla potentiella alternativ…

Warm welcome to a presentation by President Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutet (KI), on equal opportunity, gender equality and diversity. KI is one of Europe’s largest medical universities involving 2000 researchers, 2300 doctoral candidates and 6000 students from around the world.
President Wallberg-Henriksson will share her experiences from KI on April 23rd, 10-11 in lecture hall KAW at Stockholm School of Economics, Sveavägen 65.
For more information please contact lin.lerpold@hhs.se.

Welcome!

Idag är det internationella kvinnodagen.

Men genusperspektiv och klimat, hör det verkligen ihop?

Jo, mer än man kanske kan tro, och helt klart mer än vad som anas i klimatdebatten i stort.

Om kvinnor systematiskt ges sämre möjligheter än män att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda, att utbilda sig, och att delta i beslutsprocesser, så är det klart att det är ett hinder för arbetet med att utveckla strategier för energianvändning, avskogning, teknikutveckling, med mera.

En undersökning gjord för Sveriges Radio visar dessutom att kvinnor generellt sett är mer oroade än män över klimatet, vilket kanske är anledningen till att de också är mer öppna för att minska sin egen klimatpåverkan. En ny undersökning från Naturvårdsverket visar att 47% av svenska kvinnor väljer att äta mindre kött för att bromsa klimatförändringen, mot 40% av männen.  Kvinnor är också i större utsträckning beredda att minska sitt eget bilåkande och åka mer kollektivt för att minska utsläppen av växthusgaser.  

Dessutom, i skriften State of the World 2009 kan man bland mycket annat läsa att naturkatastrofer (som ju kan vara en effekt av ett förändrat klimat) dödar fler kvinnor än män i samhällen där kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter inte skyddas.  

Och det är bara en liten glimt från de perspektiv som öppnas upp om man tar på sig sina genusglasögon.

Så, till alla utredare och beslutsfattare inom klimatområdet: Låt varje dag vara en kvinnodag!