Mångfald
april 20, 2011
Det har tagits lite olika grepp från näringslivet under senare tid för att bidra till minskad arbetslöshet i flera miljonprogram områden.
I Malmö finns Rosengård Invest som investerar i företag som leds och startats av personer med annan etnisk bakgrund än svensk, med förhoppningen att fler ska komma i arbete. I Malmö har nu också startats ett initiativ baserat på ett antal affärsmän som lovat att skjuta till 30 mkr under en treårsperiod. Pengarna ska utgöra lån till affärsidéer som bedöms kunna leda till många arbetstillfällen i de värst utsatta områdena i Malmö. Lånen är räntefria och om affärsiden misslyckas skrivs lånet av.
I södertälje har kommunen tillsammans med ett antal företag som Folksam,Swedbank och PEAB bildat Telge Tillväxt vars mål är att minska arbetslösheten bland ungdomar med 50% under en treårsperiod. Man vill skapa en modell som kan kopieras över hela Sverige.
Min bedömning är att de initativ som är att samarbete mellan näringsliv och myndigheter har bäst förutsättningar att lyckas. Varför skulle inte staten kunna bidra med lika mycket pengar som affärsmännen i Malmö? Visst hade potentialen ökat om risken delats?! Liknande initiativ hade fortplantat sig över hela Sverige.
Folksam projektanställer nu 5 ungdomar via telge tillväxt för att efter utbildning kommunicera trygghetsfrågor med alla hushåll i kommunen ca 30.000.
Om de skadeförebyggande insatser som ska göras får full effekt kan kanske priset på försäkring sänkas. Fem ungdomar som gör nytta och får sitt första arbete och en start till ett CV.
mars 8, 2011
I lokaltidningens obligatoriska bostadsartikel berättas att det senaste är hembastu. Det är tydligen något helt annat än 70-talets tråkbastu, nu är det snarare ett hälsosamt hemmaspa vi ska fixa till för ROT-pengarna. Stilla reflekterar jag över hur känslan för vad man vill göra själv och med andra vänts upp och ned – först betalar vi för att utöva individuella sporter i grupp, och sen ännu mer för att byta ut den gemensamma bastun efteråt till en i hemmets individuella vrå. Det mest intressanta är dock företrädaren för bastutillverkarens analys av den påstådda trenden ” – I dag finns nog inte en enda familj som inte varit på spa.”
Är det så? Är det hans ärliga uppfattning av marknaden och omvärlden, eller ett PR-trick att vilja få oss att tro det? Eller finns faktaunderlag som visar familjers spavanor? Det finns i alla fall tecken som pekar i annan riktning. Ofta talar vi om vikten av mångfald i näringslivet – jämställdhet i styrelser, ålder i ledningsgrupper, bilden av familjer i kundtidningarna, språkkunskaper i kundtjänsten. Ändå är det lätt att vi även inom bank och försäkring går på minan att tro att vår närmsta omvärld är ett representativt urval av våra kunders verklighet. Då är det lätt att missuppfatta marknaden, kundernas erfarenheter och behov.
Gör ett lätt test nästa gång du t.ex. läser en branschtidning och jämför spridningen i kön, ålder, bakgrund, utbildning, familjesituation etc hos dem du ser på bilderna med hur spridningen ser ut i din kundgrupp. Eller för all del, ännu enklare, vänd dig bara runt i kontorslandskapet. Är det stor skillnad på vad du ser har du all anledning att säkerställa uppfattningen om hur ”alla” har det med fakta och undersökningar. Eller varför inte försöka bjuda in fler, mindre likasinnade, till bastubadandet nästa gång?
december 6, 2010
Nu ser vi i DI att man intresserar sig för det lilla antal människor man hittat med annan etnisk bakgrund representerade i styrelser och ledningar. Det är ju ganska givet att om man inte fyller på med yngre medarbetare längre ner i organisationen, medarbetare av annan utomnordisk bakgrund så blir det svårt att mångfaldiga toppen. Problemet är nog egentligen värre än så. Man rekryterar människor som bor i samma områden och tänker på samma sätt. Och med det får man ofta samma resultat man alltid fått.
Nu är mångfald inte bara människor av annan etnisk bakgrund. Jag hade förmånen att besöka ett Franskt försäkringsbolag som å sin sida var enormt intresserade av mitt mångfaldsarbeter med den flerspråkiga kundtjänsten osv, och jag å min sida var väldigt nyfiken på deras satsning på människor med fysiska hinder.
I Frankrike finns en lag som gör företagen skyldiga att i personalstyrkan ha 6% av personalen med fysiska hinder. Annars får man böta ganska kraftigt. Ifall man inte klarar denna siffra kan man klara sig undan böter om man köper varor som tillverkats av människor med fysiska hinder. Spännande!
Det Franska bolaget har en hel organison som arbetar med hur kontoren ska utrustas, hur kommunikation och tjänsterna ska utformas. Jag såg kontor med olika färger på golvet och olika strukturer på mattor för att man ska se och känna att man går rätt, jag såg medarbetare utbildade i teckenspråk och magnetiska rum som avskar oönskat ljud så man kunde höra vad kundtjänstemannen pratade om. Jag såg även kundtidningen som skickas till blinda, 10 gånger tjockare och fylld med blindskrift.
Allt det här tar jag med mig hem och tänker att alla människor ska ha rätt att ta del av all information vi har, och då måste vi anpassa oss efter det.
Nu har Telge tillväxt startat sin verksamhet och ungdomarbetslösheten minskar i Tälge. Mer om det i nästa inlägg!!
augusti 18, 2010
”1000 invandrarkvinnor får bröstcancer varje år, risken att de ska dö av sjukdomen är högre”.
Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 % av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.
19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.
Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?
Läs resten av inlägget här.
augusti 2, 2010
Det här är mina första rader på sind.nu. Jag heter Mikael Petersson och är 50 år ung med en lång karriär i Folksam. De senaste 11 åren har jag förutom en regionchefsroll också startat och drivit en flerspråkig kundtjänst i Malmö, som servar människor från mer än 100 nationer via snart 100.000 samtal årligen. Vi gör det på 18 språk.
Nu har jag fått förmånen att axla en ny roll, den som Diversity Business Manager (DBM).
Det innebär att jag utifrån ett affärsperspektiv ska utveckla alla kundmöten sedda utifrån ett mångfaldsperspektiv. Snart 2 miljoner människor med utländsk bakgrund, 13-14% av befolkningen har nedsatt hörsel osv osv.
Att kunna kommunicera med dessa människor på olika språk och sätt är synnerligen viktigt för att alla oavsett etnisk bakgrund eller fysisk begränsning ska kunna inse vilka trygghetslösningar man har och har möjlighet till i Sverige.
Jag kommer också att arbeta med integrationsfrågor. Det första som sker är ett stort projekt för att halvera ungdomsarbetslösheten på tre år i Södertälje i segregerade områden. Tänker berätta mer om detta i en senare rapport.
Just nu skriver jag på min affärsplan och förbereder en medverkan i Visby under Almedalsveckan.
Önskar dig en skön sommar
Mikael Petersson
Diversity Business manager
Folksam
april 2, 2010
Idag kan man läsa i DN att mångfald i styrelser är bra för lönsamheten. Forskning visar att mångfalden möjliggör fler perspektiv och bättre förmåga att analysera omvärlden. Artikeln lyfter mot bakgrund av detta fram vikten av jämställdhet i bolagens styrelser. Men samtidigt konstateras det också att perspektiven är flera. Och sannolikt ligger det lönsamma just i mångfalden.
Kort sagt ju fler erfarenheter man får in, desto fler blir perspektiven.
Eftersom företagen inom finansbranschen är stora arbetsgivare, borde det därför vara både möjligt och viktigt att ha medarbetare med många olika erfarenheter och förutsättningar – och på så vis få ett bredare perspektiv. Dessutom är finanssektorn känd för sin uppfinningsrikedom när det gäller att lansera nya tjänster och produkter, vilket innebär att en stor mångfald antagligen skulle kunna leda till flera nya och lönsamma säljmöjligheter.
Men idag känns medarbetarna på såväl bank- som försäkringskontor ofta ganska homogena. Jag har t.ex. reflekterat ett antal gånger över att jag aldrig har träffat en enda bank- eller försäkringsrådgivare som varit rullstolsbunden. Vilket är lite konstigt, eftersom kontorsjobb borde fungera lika bra för rullstolsbundna som för de som inte är det. Det mesta arbetet utförs sittandes eller så rör man sig i ett begränsat antal lokaler. Samtidigt är datorn – och inte kroppen – det viktigaste arbetsredskapet. Att det går utmärkt att kombinera ekonomi- och finansfrågor med funktionshinder är ju dessutom tysklands nuvarande finansminister, Wolfgang Schäubl, ett levande bevis på.
juni 1, 2009
Inlägget är skrivet av Jaime Aleite, ledarskapskonsult på Ledarna:
Lagstiftning, i syfte att förebygga diskriminering och främja likabehandling är uppenbarligen ett nödvändigt ont. Men om lagen ska ha den effekt som den är tänkt att ha så är minimikravet tydlighet och användarvänlighet. Saknas dessa ingredienser förblir lagen ett trubbigt verktyg i händerna på ett fåtal juridiskt skolade individer långt ifrån dem som förväntas arbeta aktivt med lagen i sin vardag.
Läs resten av inlägget här.
maj 6, 2009
När EU:s finansministrar möttes i Bryssel i måndags var en av mötespunkterna en rapport om den åldrande befolkningen och den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Rapporten betonar flera utmaningar som EU-länderna kommer att möta mellan idag och 2060 om antagandena för denna framtidsprojektion stämmer:
* Utgifterna kommer att öka med i genomsnitt 4,7% av BNP fram till 2060 (I Sverige beräknas ökningen bli något lägre, ca 4% bl.a. för att vi redan har genomfört omfattande pensionsreformer)
* Det kommer bara vara två personer i arbetsför ålder (15-64) för varje person över 65 år, istället för dagens fyra.
* Offentliga utgifter för hälso- och sjukvården väntas öka med 1,5 % av BNP i EU senast 2060.
* Baserat på den nuvarande politiken, beräknas de offentliga utgifterna för omsorg att öka med 1, 25 % av BNP till 2060, vilket beror på att de mycket gamla (80 +) kommer att vara den snabbast växande ålderskategorin i befolkningen i framtiden.
Men rapporten ger också råd om nödvändiga åtgärder för att möta dessa utmaningar och till fullo kunna utnyttja Europas humankapital:
1) Reformer av pensionssystemen och allmänna stöd till äldre
2) Investeringar i förebyggande och hälsofrämjande teknik, som innebär att befolkningen kan förbli frisk och produktiv längre.
3) Ett markant förbättrat utbildningssystem, vilket mycket väl kan kräva högre utgifter inom utbildning i framtiden. Att investera i humankapital i form ungdomarna och de unga vuxna i arbetskraften bedöms vara avgörande för den framtida tillväxten.
4) Insatser för att behålla äldre människor i arbete längre
5) Insatser för att öka deltagandet av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden
6) Effektiv integration av invandrare och deras barn samt en effektiv politik för laglig invandring för att möta framtida behov av arbetskraft.
Samtidigt rapporterar Svenska Dagbladet idag att det pågår ekonomiska nedskärningar i skolan i tre av fyra kommuner. Nästan 90 procent av kommunerna uppger att bl.a. den ekonomiska krisen ligger bakom neddragningarna.
Sverige har också den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU, eftersom var fjärde person i åldern 15-24 år är utan jobb. Enligt prognoser från KI kommer ungdomsarbetslösheten dessutom stiga nästa år från dagens 24 till 28%.
Läs resten av inlägget här.
april 21, 2009
Presentation on diversity by KI President, Harriet Wallberg-Henriksson, on April 23rd at Stockholm School of Economics
Warm welcome to a presentation by President Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutet (KI), on equal opportunity, gender equality and diversity. KI is one of Europe’s largest medical universities involving 2000 researchers, 2300 doctoral candidates and 6000 students from around the world.
President Wallberg-Henriksson will share her experiences from KI on April 23rd, 10-11 in lecture hall KAW at Stockholm School of Economics, Sveavägen 65.
For more information please contact lin.lerpold@hhs.se.
Welcome!
mars 8, 2009
Idag är det internationella kvinnodagen.
Men genusperspektiv och klimat, hör det verkligen ihop?
Jo, mer än man kanske kan tro, och helt klart mer än vad som anas i klimatdebatten i stort.
Om kvinnor systematiskt ges sämre möjligheter än män att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda, att utbilda sig, och att delta i beslutsprocesser, så är det klart att det är ett hinder för arbetet med att utveckla strategier för energianvändning, avskogning, teknikutveckling, med mera.
En undersökning gjord för Sveriges Radio visar dessutom att kvinnor generellt sett är mer oroade än män över klimatet, vilket kanske är anledningen till att de också är mer öppna för att minska sin egen klimatpåverkan. En ny undersökning från Naturvårdsverket visar att 47% av svenska kvinnor väljer att äta mindre kött för att bromsa klimatförändringen, mot 40% av männen. Kvinnor är också i större utsträckning beredda att minska sitt eget bilåkande och åka mer kollektivt för att minska utsläppen av växthusgaser.
Dessutom, i skriften State of the World 2009 kan man bland mycket annat läsa att naturkatastrofer (som ju kan vara en effekt av ett förändrat klimat) dödar fler kvinnor än män i samhällen där kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter inte skyddas.
Och det är bara en liten glimt från de perspektiv som öppnas upp om man tar på sig sina genusglasögon.
Så, till alla utredare och beslutsfattare inom klimatområdet: Låt varje dag vara en kvinnodag!
