Framtida välfärdslösningar
januari 29, 2010
När president Obama höll sitt första State of the Union tal i mitten av denna vecka fick han stora applåder när han konstaterade att en sak som förenar demokrater och republikaner är att de båda ”hated the Bank Bailout”.
Samtidigt presenterade finansminister Anders Borg ett förslag om att införa en ny bankskatt vid EU:s ecofin-möte den 19e januari. Syftet med förslaget är att bidra till återhämtning av de offentliga finanserna och att skapa en fond för framtida bankkriser. Och de ämnen som diskuteras på World Economic Forum i Davos i dagarna går i samma anda. Imorgon (30/1) har man bland annat ett seminarium på temat Redesigning Financial Regulation. Intressant att notera här är att man i programtexten konstaterar att en sökning på internet på frasen ”global financial regulation” ger mer än 17 miljoner träffar. Vilket leder till frågan: “How should the largest financial institutions in the world be regulated domestically and internationally?”
Just nu verkar bankerna å ena sedan och kunderna respektive politiker tala helt olika språk om vilka lärdomar vi kan dra av finanskrisen och kollapsen av världsekonomin och vilka konsekvenserna av dessa händelser bör bli för banker och finansinstitut. Idag får man lätt intrycket att representanter för bankerna snarare lomhört försvarar sina bonussystem så att även de personer som förut accepterade deras argument numera blir alltmer skeptiska samt hävdar att man kan i stort sett kan fortsätta som innan under förutsättning att man inför bättre rutiner för sina risk management system och ser till att förändra sina bonussystem så att man inte belönar alltför högt risktagande. Det är dock tveksamt om allmänheten och politiker kommer nöja sig med detta.
Här skulle bankerna kanske kunna lära av E-on och de erfarenheter som hela energisektorn har fått efter att stormen Gudrun drog in över södra Sverige den 8e januari 2005. När hela vidden av naturkatastrofen klarnade bildades på initiativ av E-on projektet Växjödialogen – ett forum för samarbete och planering mellan drabbade kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag och organisationer. Lars-Göran Svensson, som är projektbeställare på E-on, konstaterade i en intervju i SvD (5/1-10) att trots kaoset som uppstod i och med stormen, så är åren efter Gudrun de bästa han har haft i jobbet tack vare det enorma engagemang och den hjälp som företaget har fått av kunderna och av de lokala entreprenörerna.
Kanske skulle bankerna tjäna på en liknande strategi? Bankerna skulle kunna ta initiativ till en finansdialog – dvs. ett forum för samarbete mellan berörda myndigheter, företag och organisationer samt representanter för privatkunderna. Detta forum skulle kunna dra upp riktlinjerna för hur man bygger upp ett finanssystem som är hållbart på lång sikt och som minimerar riskerna för att dessa hatade bank bailouts återkommer i framtiden.
januari 25, 2010
Debatten om framtidens välfärdsfinansiering fortsätter. I Newsmill har Kent Andersson från Trygg Hansa startat en debatt om sjukvårdens finansiering och försäkringsbolagens roll. Återstår att se om det blir en valfråga. Jag ville i sammanhanget passa på att tipsa om vårt seminarium från 2008 om Public Partnership inom välfärdsområdet. Här kan ni se en film från seminariet.
september 10, 2009
De senaste veckorna har de stora dagstidningarna publicerat ett antal ledare och debattartiklar rörande sjukvårdens framtida finansiering. Det började med att tre företrädare för moderaterna i samband med partistämman lanserade tanken att införa en statlig sjukvårdsförsäkring. Strax därefter utropade Skandia ”försäkringsfinansiera vården” i samband med att de lanserade ett nytt försäkringspaket inom detta område. Företrädare för Timbro har talat sig varma för värdet av att göra vinst i vården och dessutom förespråkat modeller med USA som förebild. SvDs ledare reagerade omedelbart på detta under rubriken ”Lär av Holland, inte USA”. Som en viktig del av diskussionen om vårdens finansiering kan också skönjas en diskussion om vårdens kvalitet. Nyligen lanserades webbsiten ”OmVård.se” vars syfte är att bidra med kavlitetsinformation och jämförelser mellan olika vårdgivare.
Denna breda diskussion om den svenska vården är förstås mycket välkommen. Förhoppningsvis kan försäkringsbranschen delta i debatten på ett konstruktivt sätt och därmed öka trovärdigheten för att kunna spela en viktig roll avseende välfärdstjänsternas framtida finansiering. Till sist vill jag också varmt rekommendera läsning av ESO-rapporten ”Den långsiktiga finansieringen – Välfärdspolitikens klimatfråga” skriven av Per Borg.
september 2, 2009
E24 skriver idag att regeringen frånsäger sig ansvaret för att uppnå jämnare könsfördelning i landets bolagsstyrelser. ”Det är inte politikernas ansvar att bolagen har dålig könsfördelning”, menar Maud Olofsson. Hon anser istället att aktieägarna bör fundera över hur dessa bolag sköts. Mauds passiva inställning till bolagsstyrelsers ojämna könsfördelning kritiseras bl.a. på VA:s blogg om Kvinnor & Makt, där Camilla Wagner använder rubriken ”Riktigt Skamligt Maud” och skriver att hon inte intresserad av vad Maud Olofsson inte vill göra utan skulle hellre vilja veta vad hon vill göra.
Mot bakgrund av en artikel om the Female Economy i senaste numret av Harvard Business Review har Maud Olofsson dock en viktigt poäng när hon menar att företagens aktieägare bör fundera på hur deras bolag når de kvinnliga kunderna. Artikelns författare – Michael J Silverstein och Kate Sayre – konstaterar att kvinnor representerar den största marknadsmöjligheten i världen. Globalt kontrollerar de ca 145 biljoner kronor av den årliga konsumtionen – en siffra som förväntas stiga till hela 203 biljoner kronor de kommande fem åren. Totalt sett utgör kvinnorna en tillväxtmarknad som är större än Kina och Indien tillsammans, mer än dubbelt så stor, faktiskt.
Trots detta visar en undersökning som gjordes av Boston Consulting Group år 2008 att kvinnor anser att de blir oerhört dåligt bemötta av företag. Företagen fortsätter att erbjuda dem dåligt utformade produkter och tjänster och använder föråldrad marknadsföring som främjar kvinnliga stereotyper.
Området Finansiella tjänster vann det föga smickrande priset som branschen som är minst sympatisk gentemot kvinnor. Många kvinnor uppgav att de upplevde bristande respekt från rådgivarnas sida, att de gavs dåliga råd, erbjöds motstridiga strategier och erbjöds fyrkantiga/dåligt anpassade produkter (one-size-fits-all). En av intervjupersonerna sa bl.a. att: ”Jag hatar att bli behandlad stereotypt på grund av mitt kön och ålder, och jag uppskattar inte att bli behandlad som ett barn.”
Läs resten av inlägget här.
september 2, 2009
Inom OECD har värdet på de förvaltade pensionstillgångarna minskat med cirka en fjärdedel under finanskrisen. För många länder har finanskrisen därför inneburit en press på pensionssystem som redan innan krisen var tyngda av påfrestningar till följd av förändringar i demografin. I nedanstående inslag diskuterar en av OECDs pensionsexpert vilka följder som finanskrisen får på pensionerna och vilka reformer som kan vara aktuella att överväga.
http://www.youtube.com/watch?v=F88xQ8BqwnA
juli 7, 2009
I oktober väntas EU presentera förslag på ny lagstiftning som tvingar bankerna till högre kapitaltäckningsgrader. Enligt dagens Financial Times förväntas EU:s finansministrar, som träffas i Bryssel idag och där Anders Borg nu håller i ordförandeklubban, ge sitt stöd till kommissionens rapport som säger att det finns starka argument för att styra upp dagens regler om bankers kapitaltäckning – som kritiker menar förstärker upp- och nedgångarna i den ekonomiska cykeln.
EU-kommissionens rapport visar att Bryssel har för avsikt att lägga fram lagstiftning inom de kommande tre månaderna som ska öppna för en ”dynamisk försörjning” för EU:s banker. Syftet med de nya lagarna skulle vara att göra det lättare för banker att bygga upp kaptialförsörjningen i goda tider utan att behöva avsätta pengar till särskilda försvagade tillgångar. Tanken är sedan att dessa mer motståndskraftiga ”kapitalbuffertar” som byggts upp under goda ekonomiska tider ska kunna användas för att bättre parera framtida ekonomiska stormar.
Men samtidigt har Peer Steinbrück, Tysklands finansminister, redan signalerat att han kommer att uppmana sina europeiska kolleger att lätta upp kapitalbegränsningarna för medlemsstaternas banker. Finansministern och tjänstemän i Berlin är nämligen oroade för att kreditkrisen kan förvärras i år, eftersom fler banker – i syfte att skydda sina balansräkningar från effekterna av konjunkturnedgången – kommer fortsätta att undvika riskfylld utlåning. Steinbrück anser därför att man måste skilja mellan den de verktyg som behövs just nu för att reda ut den här krisen och den uppsättning nya verktyg, som behövs för att kunna undvika en kris av denna omfattning i framtiden.
En av de idéer som EU: s finansministrar förväntas diskutera är att begränsa effekterna på kapitalkraven som uppstår i samband med nedgraderingar i kreditvärdigheten.
På dagens möte ska Sverige även presentera sina prioriteringar inom det ekonomiska- och finansiella området under de kommande 6 månaderna. Kort sammanfattat så anser Borg att första steget är ett gemensamt åtagande att återställa balansen i de offentliga finanserna. Andra steget är ett nytt ekonomiskt reformprogram för mer tillväxt och högre sysselsättning. Som tagits upp tidigare på denna blogg diskuterade finansministrarna redan i våras behovet av långsiktigt hållbara offentliga finanser. Detta ämne lär sannolikt vara lika aktuellt under höstens arbete.
juni 15, 2009
Den 9 juni lanserade Skattebetalarna en spännande bok med titeln ”En hållbar socialförsäkring”. Skattebetalarna vill ersätta dagens sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring med en ny obligatorisk försäkring, byggd på solidarisk finansiering. Individen ska dock fritt kunna välja försäkringsgivare. Här får dagens försäkringskassor konkurrera med privata försäkringsbolag. Utöver en grundläggande inkomstförsäkring ges möjlighet att köpa ett kompletterande skydd för den som tex vill ha en högre ersättning vid arbetslöshet.
Enligt Skattebetalarna är den bärande idén bakom konstruktionen att uppnå konkurrens och samlat ansvar.
maj 6, 2009
När EU:s finansministrar möttes i Bryssel i måndags var en av mötespunkterna en rapport om den åldrande befolkningen och den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Rapporten betonar flera utmaningar som EU-länderna kommer att möta mellan idag och 2060 om antagandena för denna framtidsprojektion stämmer:
* Utgifterna kommer att öka med i genomsnitt 4,7% av BNP fram till 2060 (I Sverige beräknas ökningen bli något lägre, ca 4% bl.a. för att vi redan har genomfört omfattande pensionsreformer)
* Det kommer bara vara två personer i arbetsför ålder (15-64) för varje person över 65 år, istället för dagens fyra.
* Offentliga utgifter för hälso- och sjukvården väntas öka med 1,5 % av BNP i EU senast 2060.
* Baserat på den nuvarande politiken, beräknas de offentliga utgifterna för omsorg att öka med 1, 25 % av BNP till 2060, vilket beror på att de mycket gamla (80 +) kommer att vara den snabbast växande ålderskategorin i befolkningen i framtiden.
Men rapporten ger också råd om nödvändiga åtgärder för att möta dessa utmaningar och till fullo kunna utnyttja Europas humankapital:
1) Reformer av pensionssystemen och allmänna stöd till äldre
2) Investeringar i förebyggande och hälsofrämjande teknik, som innebär att befolkningen kan förbli frisk och produktiv längre.
3) Ett markant förbättrat utbildningssystem, vilket mycket väl kan kräva högre utgifter inom utbildning i framtiden. Att investera i humankapital i form ungdomarna och de unga vuxna i arbetskraften bedöms vara avgörande för den framtida tillväxten.
4) Insatser för att behålla äldre människor i arbete längre
5) Insatser för att öka deltagandet av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden
6) Effektiv integration av invandrare och deras barn samt en effektiv politik för laglig invandring för att möta framtida behov av arbetskraft.
Samtidigt rapporterar Svenska Dagbladet idag att det pågår ekonomiska nedskärningar i skolan i tre av fyra kommuner. Nästan 90 procent av kommunerna uppger att bl.a. den ekonomiska krisen ligger bakom neddragningarna.
Sverige har också den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU, eftersom var fjärde person i åldern 15-24 år är utan jobb. Enligt prognoser från KI kommer ungdomsarbetslösheten dessutom stiga nästa år från dagens 24 till 28%.
Läs resten av inlägget här.
mars 2, 2009
Under denna rubrik skriver DNs huvudledare 23 februari att en bred uppgörelse om socialförsäkringarna, liknande pensionsöverenskommelsen från 1990-talet, ligger i allas intresse – inte minst regeringens.
Jag har tidigare tagit upp detta ämne och det är förstås glädjande att opinionstrycket ökar på att en parlamentarisk utredning måste komma igång. DNs ledare hävdar att motståndet finns på den socialdemokratiska sidan vilket jag finner osannolikt. Det brukar ofta vara sittande regeringar som våndas över stora reformbehov. Som DN mycket riktigt påpekar var det ju den förra s-ministern Anna Hedborg som ledde det grundläggande och mycket förtjänstfulla utredningsarbetet kring socialförsäkringarna 2004-06. Under rubriken ”Mer försäkring-mer arbete” var en av hennes viktigaste ideer att lyfta ut sjukförsäkringen ur statsbudgeten för att tydliggöra att detta handlar om försäkring och inte bidrag. Problemet med att lyfta ut sjukförsäkringen ligger dock snarast i ovilja hos finansdepartementet oavsett vilken färg regeringen har. Vilken finansminister vill frånhända sig möjligheten att påverka denna stora intäktsmassa? Dessutom brukar arbetsmarknadens parter i vart fall uttrycka viss tveksamhet inför det stora ansvar det innebär att ta över sjukförsäkringen. Hur som helst delar jag DNs syn att pensionsuppgörelsen kan tjäna som modell för en blocköverskridande robust lösning om socialförsäkringarna till gagn för svenska folket.
februari 16, 2009
Johans tidigare inlägg leder oss direkt in på diskussionen om rollfördelning mellan privat och offentligt gällande vår välfärds framtida förutsättningar. Framtidens villkor ser annorlunda ut, de politiska och ekonomiska systemen behöver anpassas utifrån den demografiska utvecklingen.
DN:s ledarskribent Håkan Boström skriver att antalet svenskar över 85 år har mer än tredubblats de senaste 40 åren samtidigt som andelen svenskar i arbetsför ålder stadigt kommer att sjunka framöver.
P J Anders Linder skriver i sin krönika i Svd att vår välfärd redan idag är beroende av privata insatser så som tandvård, pensionssparande, sjukförsäkring samt familjemedlemmars insatser på omsorgsområdet för sina sjuka släktingar m.m.
Behöver strategierna för framtidens välfärd ligga på politiska beslut och därmed stagnera vid en diskussion om hur mycket offentligt och hur stort privat ansvar som ska tas ( och därmed risk för politiskt självmord) eller kan lösningen till viss del i alla fall handla om ett samarbete/ partnerskap mellan privat och offentligt för att få till en fungerande välfärd även 2020?
Vad anser du? Tar det offentliga ansvar för all välfärd idag?
Vad har vi för möjliga vägar framåt?
