Framtida välfärdslösningar
augusti 20, 2010
Det har nu gått 40 år sedan utgivningen av Maja Ekelöfs mycket uppmärksammade bok ”Rapport från en skurhink”. Det är säkert många fler som haft åsikter om denna bok än de som verkligen har läst den. Därför var det med glädje jag köpte boken i originalutgåva för en tia på sommarens enda loppmarknadsbesök. Den var absolut läsvärd, både rent litterärt och som tidsdokument för att kunna reflektera kring hur det svenska samhället utvecklats sedan början av 70-talet. Några exempel.
- Antalet kvinnliga riksdagsledamöter har ökat från 49 till 165.(SCB)
- 1970 producerades ca en tredjedel av den svenska elen från olja. 2010 står kärnkraften för ca hälften av elproduktionen. Vattenkraften stod för huvuddelen av resterande del både 1970 och 2010. (SCB)
- Antalet dödade i trafiken har minskat med 70% sedan 1970.(SCB)
- Andelen överviktiga vuxna har ökat från ca 30 %, 1970 till ca 45%, 2010.(SCB)
- Andelen av befolkningen 20-64år som får sin försörjning från offentliga trygghetssystem har ökat från ca 12%, 1970 till ca 20%, 2010.(SOU 2006:86)
Mycket i den svenska välfärden har förstås blivit bättre sedan 1970 men det är definitivt på tiden att socialförsäkringssystemen ses över och att välbehövliga reformer så småningom genomförs. Det är därför glädjande att den sedan länge aviserade parlamentariska socialförsäkringsutredningen nu kommer till stånd med Stockholms socialborgarråd Ulf Kristersson som ordförande. Bland övriga ledamöter finns många bra personer och valet av Irene Wennemo (LO) som utredningssekreterare lovar gott.
För snart fyra år sedan presenterade Anna Hedborg slutbetänkandet från sin hyllade socialförsäkringsutredning vars syfte var att skapa ett brett kunskapsunderlag för den parlamentariska utredning som nu är aktuell. Många olika parter har sedan dess krävt att denna utredning ska startas under innevarande mandatperiod, inte minst de tunga fackliga organisationerna. Vid sommarens Almedalsvecka var också framtidens socialförsäkringssystem ett tema för flera seminarier. En positiv slutsats därifrån är att det verkar finnas ett genuint intresse från båda de politiska blocken att inte omedelbart låsa sig i tvärsäkra åsikter kring lösningar, utan istället först försöka enas om problembilden.
Utredningsdirektiven är relativt öppna och omfattar i princip alla socialförsäkringar relaterade till sjukdom och ohälsa. Även frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ska utredas, vilket främst är ett intresse från alliansens sida. Översynen ska dessutom belysa samspelet mellan de allmänna, de kollektivavtalade och de privata försäkringarna. Eftersom det snart är riksdagsval är det förstås troligt att direktiven kommer att kompletteras vid ett eventuellt regeringsskifte.
För försäkringsbranschen är kanske arbetsskadeförsäkringen av störst intresse. Direktiven ger här utrymme för helt nya lösningar där även privatisering är ett alternativ. Branschen har därför all anledning att på olika sätt bidra med kunskap och synpunkter i lämpliga former. Utredningen ska pågå till maj 2013.
juli 7, 2010
På ett mycket välbesökt seminarium i samband Almedalsveckan i Visby presenterade igår
tankesmedjorna Arena Idé och Timbro sin slutrapport Vi har råd med framtiden. Rapporten har författats av en kommission, som tankesmedjorna har tillsatt för att lyfta upp frågan om framtidens finansiering av välfärden. Kommissionens arbete har letts av f d statssekreteraren, Per Borg.
I kommissionens rapport konstaterar man att medborgarnas efterfrågan på vård och omsorg ökar mer än vad dagens skattefinansiering klarar. En bit in på 2020-talet kommer ett ansenligt finansieringsgap uppstå. Det gäller därför att prioritera vilka behov som är så angelägna att de ska finansieras offentligt. Dessa ska gälla alla medborgare och ingå i ett offentligt åtagande, som ska vara tydligt, förutsägbart och begripligt. Samtidigt anser kommissionen i sin rapport att det som inte faller inom det offentliga åtagandet blir medborgarnas eget ansvar, ett ansvarstagande som ska underlättas och inte försvåras.
I de efterföljande kommentarerna så poängterade först folkhälsominister, Maria Larsson (kd), att man på socialdepartementet har gjort beräkningar som visar att vi i Sverige skulle kunna få fram stora belopp genom effektiviseringar inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen. Samtidigt invände Ylva Johansson (s) starkt mot den delen av rapporten som talar om medborgarnas eget ansvarstagande och möjligheten att komplettera de offentliga tjänsterna med egna försäkringar eller andra privata betalningslösningar.
Vid seminariet påpekade även kommissionsledamoten Jens Magnusson, som också sitter med i SInd:s inspirationsråd, att även om man har pratat om att vi behöver arbeta längre i flera decennier nu, så har den faktiska pensionsåldern bara höjts marginellt de senaste 30 åren. Det innebär att även om politikerna ofta pratar om att en lösning på detta problem är att vi ska arbeta längre, både genom att människor ska komma ut på arbetsmarknaden tidigare samt stanna kvar i arbetskraften längre innan de går i pension, så ville rapportförfattarna ändå betona inga finansieringslösningar bör förkastas innan man har analyserat dem djupare, inklusive privata finansieringslösningar som ett komplement till att finansiera välfärdstjänster i framtiden.
Det var tydligt på seminariet att detta är en mycket ideologiskt fråga, men oavsett om vad deltagarna tyckte om rapportens slutsatser så var de alla överens om att frågan om välfärdens framtida finansiering är väldigt viktig och bör lyftas högre upp på den politiska dagordningen. Och på denna punkt har Borgkommissionen givit ett spännande bidrag till den kommande debatten.
juni 10, 2010
Topplistor ska tas med en nypa salt, men det är intressant att läsa sammanställningen som Economist Intelligence Unit sammanställt för GE och som visar hur olika sjuk- och hälsovårdssystem presterar. Sammanställningen redovisar tre kategorier: Hur mycket resurser som tillförs systemen, dödligheten i ett antal olika sjukdomar och förekomst av HIV samt vilka hälsorisker som befolkningen i de olika länderna är utsatta för. De skandiaviska länderna placerar sig – även i den här studien – i toppen.
I studien ges också ett exempel på hur försäkringsindustrin aktivt kan bidra till förbättrade hälsovillkor och samtidigt tillvarata ett ekonomiskt intresse. Discovery Holdings, ett sydafrikanskt bolag, har till exempel utvecklat ett system för försäkringstagarna som innebär att de får poäng om de deltar i olika friskvårdsaktiviteter, till exempel slutar röka, viktminskningsprogram eller regelbundet går på hälsokontroller. Poäng som kan växlas in till rabatter på medlemskap i gym, köp av hälsokost e.t.c. Systemet omfattar i dag 1,3 milj. försäkringstagare och har enligt Discover Holdings bidragit till att minska dess sjukvårdskostnader för hjärtinfarkt med 15 %.
april 25, 2010
Apropå den aktuella bonusdebatten skriver Sasja Beslik i en intressant krönika i senaste numret av Veckans Affärer att han vill ha hållbara morötter som grund för bonusar. Krönikan avslutas med den tänkvärda frågan om det är bonusarna som det är fel på – eller om det är moroten som bör omdefinieras?
Liknande resonemang för Robert G Eccles på en av HBR:s bloggar . Han har noterat att i den aktuella floden av årsrapporter redovisar samtidigt ett växande antal företag – särskilt i Europa och Japan – Corporate Social Responsibility (CSR) eller hållbarhetsrapporter. Tyvärr brukar dock inte de ekonomiska samt hållbarhetsrapporterna addera upp till någonting som är större än summan delarna.
Därmed uppstår frågan hur aktieägare och andra intressenter då ska kunna veta om ett företags engagemang för ett hållbart samhälle också kommer att skapa värde för aktieägarna på lång sikt. Robert G Eccles svar på den frågan är att de årliga ekonomiska och CSR /hållbarhetsrapporterna borde kombineras i något han kallar ”En rapport,” som skulle samla all viktig information om ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer samt ge en bild över företagets corporate governance och slutligen påvisa relationen mellan dessa olika faktorer.
Eftersom hållbarhet är en sådan fundamental fråga, anser Eccles också att övervakningsmyndigheter borde kräva integrerade ekonomiska- och hållbarhetsrapporter av företagen. En integrerad rapport skulle vara ett sätt att se till att företagen tar en aktiv roll i processen att uppnå en hållbar utveckling.
Både Sasja Beslik och Robert G Eccles belyser vikten av att hitta relevanta och mätbara nyckeltal och indikatorer för att uppnå en långsiktig hållbar utveckling. Däremot har de lite olika angreppssätt. Sasja fokuserar främst på att företagen själva ska kunna identifiera bättre morötter, som gynnar en långsiktig hållbar utveckling både ekonomiskt, miljömässigt och socialt, men Robert tror istället att det enda sättet att få företagen samt investerare att ta tag i de här frågorna ordentligt är genom att myndigheterna börjar kräva det.
mars 23, 2010
Jag var på ett minst sagt välbesökt klubbmöte igår kväll.
Det talas allmänt om vikande deltagarsiffror på seminarier och konferenser i kölvattnet av finanskrisen. Det gäller inte Socialförsäkringsklubbens möten. Det kan kanske se ut som en tanke att i lågkonjunkturens spår ökar intresset för socialförsäkring i största allmänhet. Jag tror dock att förklaringen delvis är en annan, även om förändringarna i sjukförsäkringen fortsatt tilldrar sig stort intresse. Huvudskälet är istället att Socialförsäkringsklubbens styrelse, med Svenskt Näringslivs Sofia Bergström i spetsen, ofta lyckas träffa helt rätt i sin strävan att diskutera aktuella samhällsfrågor. Igår var temat ”Åtgärder för sjukförsäkrade som förlorat rätt till ersättning” dvs en genomgång av aktuella samverkansmetoder mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna företräddes av sina Generaldirektörer Adriana Lender och Angeles Bermudez-Svankvist. Båda gjorde utmärkt jobb med att förklara hur både nya och gamla samspelsformer är tänkta att fungera. Dessutom gavs en på många sätt uppmuntrande bild av hur resp. myndighet arbetar med att minska de sk utanförskapet. Det är onekligen positivt att det sk ohälsotalet minskat med hela 10 dagar de senaste sex åren.
januari 29, 2010
När president Obama höll sitt första State of the Union tal i mitten av denna vecka fick han stora applåder när han konstaterade att en sak som förenar demokrater och republikaner är att de båda ”hated the Bank Bailout”.
Samtidigt presenterade finansminister Anders Borg ett förslag om att införa en ny bankskatt vid EU:s ecofin-möte den 19e januari. Syftet med förslaget är att bidra till återhämtning av de offentliga finanserna och att skapa en fond för framtida bankkriser. Och de ämnen som diskuteras på World Economic Forum i Davos i dagarna går i samma anda. Imorgon (30/1) har man bland annat ett seminarium på temat Redesigning Financial Regulation. Intressant att notera här är att man i programtexten konstaterar att en sökning på internet på frasen ”global financial regulation” ger mer än 17 miljoner träffar. Vilket leder till frågan: “How should the largest financial institutions in the world be regulated domestically and internationally?”
Just nu verkar bankerna å ena sedan och kunderna respektive politiker tala helt olika språk om vilka lärdomar vi kan dra av finanskrisen och kollapsen av världsekonomin och vilka konsekvenserna av dessa händelser bör bli för banker och finansinstitut. Idag får man lätt intrycket att representanter för bankerna snarare lomhört försvarar sina bonussystem så att även de personer som förut accepterade deras argument numera blir alltmer skeptiska samt hävdar att man kan i stort sett kan fortsätta som innan under förutsättning att man inför bättre rutiner för sina risk management system och ser till att förändra sina bonussystem så att man inte belönar alltför högt risktagande. Det är dock tveksamt om allmänheten och politiker kommer nöja sig med detta.
Här skulle bankerna kanske kunna lära av E-on och de erfarenheter som hela energisektorn har fått efter att stormen Gudrun drog in över södra Sverige den 8e januari 2005. När hela vidden av naturkatastrofen klarnade bildades på initiativ av E-on projektet Växjödialogen – ett forum för samarbete och planering mellan drabbade kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag och organisationer. Lars-Göran Svensson, som är projektbeställare på E-on, konstaterade i en intervju i SvD (5/1-10) att trots kaoset som uppstod i och med stormen, så är åren efter Gudrun de bästa han har haft i jobbet tack vare det enorma engagemang och den hjälp som företaget har fått av kunderna och av de lokala entreprenörerna.
Kanske skulle bankerna tjäna på en liknande strategi? Bankerna skulle kunna ta initiativ till en finansdialog – dvs. ett forum för samarbete mellan berörda myndigheter, företag och organisationer samt representanter för privatkunderna. Detta forum skulle kunna dra upp riktlinjerna för hur man bygger upp ett finanssystem som är hållbart på lång sikt och som minimerar riskerna för att dessa hatade bank bailouts återkommer i framtiden.
januari 25, 2010
Debatten om framtidens välfärdsfinansiering fortsätter. I Newsmill har Kent Andersson från Trygg Hansa startat en debatt om sjukvårdens finansiering och försäkringsbolagens roll. Återstår att se om det blir en valfråga. Jag ville i sammanhanget passa på att tipsa om vårt seminarium från 2008 om Public Partnership inom välfärdsområdet. Här kan ni se en film från seminariet.
september 10, 2009
De senaste veckorna har de stora dagstidningarna publicerat ett antal ledare och debattartiklar rörande sjukvårdens framtida finansiering. Det började med att tre företrädare för moderaterna i samband med partistämman lanserade tanken att införa en statlig sjukvårdsförsäkring. Strax därefter utropade Skandia ”försäkringsfinansiera vården” i samband med att de lanserade ett nytt försäkringspaket inom detta område. Företrädare för Timbro har talat sig varma för värdet av att göra vinst i vården och dessutom förespråkat modeller med USA som förebild. SvDs ledare reagerade omedelbart på detta under rubriken ”Lär av Holland, inte USA”. Som en viktig del av diskussionen om vårdens finansiering kan också skönjas en diskussion om vårdens kvalitet. Nyligen lanserades webbsiten ”OmVård.se” vars syfte är att bidra med kavlitetsinformation och jämförelser mellan olika vårdgivare.
Denna breda diskussion om den svenska vården är förstås mycket välkommen. Förhoppningsvis kan försäkringsbranschen delta i debatten på ett konstruktivt sätt och därmed öka trovärdigheten för att kunna spela en viktig roll avseende välfärdstjänsternas framtida finansiering. Till sist vill jag också varmt rekommendera läsning av ESO-rapporten ”Den långsiktiga finansieringen – Välfärdspolitikens klimatfråga” skriven av Per Borg.
september 2, 2009
E24 skriver idag att regeringen frånsäger sig ansvaret för att uppnå jämnare könsfördelning i landets bolagsstyrelser. ”Det är inte politikernas ansvar att bolagen har dålig könsfördelning”, menar Maud Olofsson. Hon anser istället att aktieägarna bör fundera över hur dessa bolag sköts. Mauds passiva inställning till bolagsstyrelsers ojämna könsfördelning kritiseras bl.a. på VA:s blogg om Kvinnor & Makt, där Camilla Wagner använder rubriken ”Riktigt Skamligt Maud” och skriver att hon inte intresserad av vad Maud Olofsson inte vill göra utan skulle hellre vilja veta vad hon vill göra.
Mot bakgrund av en artikel om the Female Economy i senaste numret av Harvard Business Review har Maud Olofsson dock en viktigt poäng när hon menar att företagens aktieägare bör fundera på hur deras bolag når de kvinnliga kunderna. Artikelns författare – Michael J Silverstein och Kate Sayre – konstaterar att kvinnor representerar den största marknadsmöjligheten i världen. Globalt kontrollerar de ca 145 biljoner kronor av den årliga konsumtionen – en siffra som förväntas stiga till hela 203 biljoner kronor de kommande fem åren. Totalt sett utgör kvinnorna en tillväxtmarknad som är större än Kina och Indien tillsammans, mer än dubbelt så stor, faktiskt.
Trots detta visar en undersökning som gjordes av Boston Consulting Group år 2008 att kvinnor anser att de blir oerhört dåligt bemötta av företag. Företagen fortsätter att erbjuda dem dåligt utformade produkter och tjänster och använder föråldrad marknadsföring som främjar kvinnliga stereotyper.
Området Finansiella tjänster vann det föga smickrande priset som branschen som är minst sympatisk gentemot kvinnor. Många kvinnor uppgav att de upplevde bristande respekt från rådgivarnas sida, att de gavs dåliga råd, erbjöds motstridiga strategier och erbjöds fyrkantiga/dåligt anpassade produkter (one-size-fits-all). En av intervjupersonerna sa bl.a. att: ”Jag hatar att bli behandlad stereotypt på grund av mitt kön och ålder, och jag uppskattar inte att bli behandlad som ett barn.”
Läs resten av inlägget här.
september 2, 2009
Inom OECD har värdet på de förvaltade pensionstillgångarna minskat med cirka en fjärdedel under finanskrisen. För många länder har finanskrisen därför inneburit en press på pensionssystem som redan innan krisen var tyngda av påfrestningar till följd av förändringar i demografin. I nedanstående inslag diskuterar en av OECDs pensionsexpert vilka följder som finanskrisen får på pensionerna och vilka reformer som kan vara aktuella att överväga.
http://www.youtube.com/watch?v=F88xQ8BqwnA
