februari 28, 2011
Tidigare har det krävts bra relationer med banker eller andra finansiärer för att kunna genomföra sina idéer. Bra business case, klara prototyper, ett bra track record eller rent av banktjänstemannens egna subjektiva bedömning av entreprenörens förmåga att lyckas är ofta avgörande för att få ett lån.
Pragmatiska idéer eller idéer som genererar vinster hamnar lätt i ett sämre bedömningsläge, återbetalningstiden är kanske för lång, vinstprognoserna för låga eller så framstår idéerna helt enkelt som omöjliga att genomföra.
För Sociala entreprenörer har det länge funnits ett antal finansieringsalternativ utanför de traditionella banklånen, Ashoka, Myc4 och kiva.org är några av dem som administrerar och distribuerar lån till Sociala Entreprenörer.
Nu hat det dykt upp ytterligare en möjlighet för människor med idéer att hitta finansiering i form av kickstarer.com, en ”finansieringsplattform för kreativa projekt i världen” som de själva uttrycker det.
Det är lättare att få lite finansiering från många källor än mycket från några få. Finansieringen av projekten realiseras inte förrän hela projektet är fullt finansierat, det minimerar risken avsevärt. Är det många som tror på idéen är förmodligen sannolikheten för att den ska lyckas större.
Fler liknande initiativ efterfrågas, tänk att få gå in och stötta intressanta och spännande projekt och få följa deras utveckling!
september 29, 2009
I spåren av finanskrisen finns det all anledning att fråga sig; vad skulle kunnat göras annorlunda? Michael Moore som nämndes i en tidigare artikel här på SIND.nu, har säkert sina teorier om kapitalismens vara och icke vara, jag har min och den stavas långsiktighet med fokus på ”hållbara”, ansvarsfulla investeringar.
Jag har länge funderat på hur det ska gå att få in ett hållbarhetsperspektiv i kärnverksamheten i ett finansiellt bolag.
Utöver fokus på att förebygga skador, måste det även finnas ett större holistiskt perspektiv i organisationerna. Hur gör man t ex när man fattar investeringsbeslut? Hur stor hänsyn tas till påverkan på samhälle och ekosystem? Och syns resultaten från hållbara investeringsbedömningar i resultaträkningen?
Flera studier visar att företag som har ett stort miljö- och samhällsengagemang presterar bättre än sina likar utan samma fokus. Jag tror inte att det är en tillfällighet att t ex Coca Cola har kvalat in på listan på de 100 mest hållbara (sustainable) företagen i världen. Coca Colas arbete ger dem ett starkare varumärke, förmodligen bättre investeringsunderlag och gör att de kan verka på lång sikt. På listan återfinns 16 bolag i finansbranschen, vilket visar att även tjänsteföretag kan göra betydande skillnad. T ex har Dow Jones sedan 1999 haft ett ”sustainability index”.
Så hur ska man göra för att lyckas öka konkurrenskraften och samtidigt ha miljö- och samhällshänsyn? Svaret är att ta in dessa perspektiv i alla investeringsbeslut, stora som små. Syftet är att få människor att tänka i ett vidare perspektiv, det kan inte annat än ge vinster till både medarbetarna, organisationen och samhället.
maj 15, 2009
Inom försäkringsområdet sker det en hel del förändringar i form av miljö- och klimatanpassningar. De flesta bolag har under många år arbetat med Miljöpolicys.
I CERES-rapporten som nämndes här på SIND.nu kan vi också se att många bolag tar fram produkter inom området. 2007 kom EU-direktivet ELD – Environmental Liability Directive. I beskrivningen av direktivet kan man läsa följande: “Member States must encourage the development of financial security instruments to enable operators to take out insurance coverage for their responsibilities.” Det europeiska försäkrings- och återförsäkringsförbundet har lett flera workshops i ämnet. I slutet av April gav de ut rapporten ”Navigating the Environmental Liability Directive. A practical guide for insurance underwriters and claims handlers”, där Produktchefer, Underwiters och Skadereglerare kan få vägledning i hur de kan hantera miljörisker. Den här typen av praktiska guider skulle behövas på fler områden inom finansbranschen…
mars 27, 2009
Alla vill bo nära vatten med sjöutsikt säger några av de intervjuade i onsdagens Uppdrag Granskning som handlade om nybyggen vid Vänerns stränder. Och visst låter det härligt, men vad händer när risken för översvämningar ökar?
Vem ska stå för notan när översvämningarna är ett faktum? Njaa, staten och skattebetalarna, svarar kommunerna, i realiteten är det försäkringsbolagen, tänker jag.
Kommunerna är väl medvetna om de risker som finns och dessa finns även väl dokumenterade i Regeringens klimat- och sårbarhetsutredning. Trots detta ges bygglov i riskområden, som man säger i Uppdrag Granskning: ”för att tillgodose människors behov och svara mot folkets önskemål att bo vid vatten”.
Vänern är Nordeuropas största insjö med ett enda utflöde Göta älv, vilket gör både Göta älv och Vänern utsatta för översvämningar. Vattenståndet i Vänern kan komma att höjas med två meter vart 20:e år vilket beräknas ge skador på 10 miljarder kronor. Samma problematik finns i området kring Mälaren med den skillnaden att det finns fler alternativ för att tappa Mälaren på vatten.
Är det så att försäkringsbolagen har en större roll än vad som framgår av t ex Uppdrag gransknings utredning? Har de ett ansvar för att sätta ett högre pris på försäkring av nybyggen vid utsatta områden och vad skulle det ge för konsekvenser? Finns det alternativa lösningar som skulle kunna minimera (dock inte förebygga) påverkan som t ex Private Public Partnerships (PPP)?
De stora återsförsäkringsbolagen ( t ex Swiss Re) har under 20 års tid arbetat aktivt med att kartlägga och prissätta klimatrisker, kanske är det dags även för försäkringsbolagen att synliggöra för kunderna att det faktiskt kostar att bosätta sig i utsatta områden?
Av: Samira Aissi
