<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>SIND.NU - Sustainable Insurance and Finance Development &#187; Mikael Petersson</title>
	<atom:link href="http://sind.nu/author/mikael-petersson/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://sind.nu</link>
	<description>Akademiker, praktiker och debattörer från alla samhällssektorer som vill föra in mer hållbar utveckling i finans- och försäkringsbranschen</description>
	<lastBuildDate>Fri, 16 Sep 2011 13:20:58 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Mångfaldsinitiativ från näringslivet.</title>
		<link>http://sind.nu/2011/04/20/mangfaldsinitiativ-fran-naringslivet/</link>
		<comments>http://sind.nu/2011/04/20/mangfaldsinitiativ-fran-naringslivet/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 20 Apr 2011 09:12:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mikael Petersson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Mångfald]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sind.nu/?p=589</guid>
		<description><![CDATA[Det har tagits lite olika grepp från näringslivet under senare tid för att bidra till minskad arbetslöshet i flera miljonprogram områden.
I Malmö finns Rosengård Invest som investerar i företag som leds och startats av personer med annan etnisk bakgrund än svensk, med förhoppningen att fler ska komma i arbete. I Malmö har nu också startats ett [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det har tagits lite olika grepp från näringslivet under senare tid för att bidra till minskad arbetslöshet i flera miljonprogram områden.<br />
I Malmö finns Rosengård Invest som investerar i företag som leds och startats av personer med annan etnisk bakgrund än svensk, med förhoppningen att fler ska komma i arbete. I Malmö har nu också startats ett initiativ baserat på ett antal affärsmän som lovat att skjuta till 30 mkr under en treårsperiod. Pengarna ska utgöra lån till affärsidéer som bedöms kunna leda till många arbetstillfällen i de värst utsatta områdena i Malmö. Lånen är räntefria och om affärsiden misslyckas skrivs lånet av.<br />
I södertälje har kommunen tillsammans med ett antal företag som Folksam,Swedbank och PEAB bildat Telge Tillväxt vars mål är att minska arbetslösheten bland ungdomar med 50% under en treårsperiod. Man vill skapa en modell som kan kopieras över hela Sverige.<br />
Min bedömning är att de initativ som är att samarbete mellan näringsliv och myndigheter har bäst förutsättningar att lyckas. Varför skulle inte staten kunna bidra med lika mycket pengar som affärsmännen i Malmö? Visst hade potentialen ökat om risken delats?! Liknande initiativ hade fortplantat sig över hela Sverige.</p>
<p> Folksam projektanställer nu 5 ungdomar via telge tillväxt för att efter utbildning kommunicera trygghetsfrågor med alla hushåll i kommunen ca 30.000.<br />
Om de skadeförebyggande insatser som ska göras får full effekt kan kanske priset på försäkring sänkas. Fem ungdomar som gör nytta och får sitt första arbete och en start till ett CV.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sind.nu/2011/04/20/mangfaldsinitiativ-fran-naringslivet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nu är mångfald av stort mediaintresse.</title>
		<link>http://sind.nu/2010/12/06/nu-ar-mangfald-av-stort-mediaintresse/</link>
		<comments>http://sind.nu/2010/12/06/nu-ar-mangfald-av-stort-mediaintresse/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Dec 2010 10:09:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mikael Petersson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Mångfald]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sind.nu/?p=547</guid>
		<description><![CDATA[Nu ser vi i DI att man intresserar sig för det lilla antal människor man hittat med annan etnisk bakgrund representerade i styrelser och ledningar. Det är ju ganska givet att om man inte fyller på med yngre medarbetare längre ner i organisationen, medarbetare av annan utomnordisk  bakgrund så blir det svårt att mångfaldiga toppen. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nu ser vi i DI att man intresserar sig för det lilla antal människor man hittat med annan etnisk bakgrund representerade i styrelser och ledningar. Det är ju ganska givet att om man inte fyller på med yngre medarbetare längre ner i organisationen, medarbetare av annan utomnordisk  bakgrund så blir det svårt att mångfaldiga toppen. Problemet är nog egentligen värre än så. Man rekryterar människor som bor i samma områden och tänker på samma sätt. Och med det får man ofta samma resultat man alltid fått.</p>
<p>Nu är mångfald inte bara människor av annan etnisk bakgrund. Jag hade förmånen att besöka ett Franskt försäkringsbolag som å sin sida var enormt intresserade av mitt mångfaldsarbeter med den flerspråkiga kundtjänsten osv, och jag å min sida var väldigt nyfiken på deras satsning på människor med fysiska hinder.</p>
<p>I Frankrike finns en lag som gör företagen skyldiga att i personalstyrkan ha 6% av personalen med fysiska hinder. Annars får man böta ganska kraftigt. Ifall man inte klarar denna siffra kan man klara sig undan böter om man köper varor som tillverkats av människor med fysiska hinder. Spännande!</p>
<p>Det Franska bolaget har en hel organison som arbetar med hur kontoren ska utrustas, hur kommunikation och tjänsterna ska utformas. Jag såg kontor med olika färger på golvet och olika strukturer på mattor för att man ska se och känna att man går rätt, jag såg medarbetare utbildade i teckenspråk och magnetiska rum som avskar oönskat ljud så man kunde höra vad kundtjänstemannen pratade om. Jag såg även kundtidningen som skickas till blinda, 10 gånger tjockare och fylld med blindskrift.</p>
<p>Allt det här tar jag med mig hem och tänker att alla människor ska ha rätt att ta del av all information vi har, och då måste vi anpassa oss efter det.</p>
<p>Nu har Telge tillväxt startat sin verksamhet och ungdomarbetslösheten minskar i Tälge. Mer om det i nästa inlägg!!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sind.nu/2010/12/06/nu-ar-mangfald-av-stort-mediaintresse/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Alla har rätt till likvärdig vård! Gäller det även kvinnor av annan etnisk bakgrund?</title>
		<link>http://sind.nu/2010/08/18/466/</link>
		<comments>http://sind.nu/2010/08/18/466/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 18 Aug 2010 09:23:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mikael Petersson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Mångfald]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sind.nu/?p=466</guid>
		<description><![CDATA[”1000 invandrarkvinnor får bröstcancer varje år, risken att de ska dö av sjukdomen är högre”.
Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><strong>”1000 invandrarkvinnor får bröstcancer varje år, risken att de ska dö av sjukdomen är högre”.</strong></div>
<p>Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.<br />
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 %  av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.</p>
<p> 19 av 21 landsting/regioner skickar <strong>bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.</strong>De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.</p>
<p>Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?<span id="more-466"></span></p>
<p>En annan del av problemet är naturligtvis språkliga och kulturella barriärer. Att kallelsen måste kunna läsas på flera språk är för mig en självklarhet. Nuvarande kallelse skulle enkelt kunna hänvisa till översatta kallelser på landstingens hemsida så man kan garantera att alla har en möjlighet att ta del av kallelsens mycket viktiga innehåll.</p>
<p>Man bör även kunna garantera att mammografin hanteras helt av kvinnliga läkare, eftersom att vissa religioner och kultur förbjuder kvinnor att visa sin kropp för andra män än sina egna. Forskarnas slutsatser är att det finns direkta skillnader i vården. Min bedömning är att det är helt i onödan och ovärdigt Sverige som nation. Hälsovårdslagen anger att alla har ”Rätt till likvärdig vård, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller inkomst”.</p>
<p> <strong>BRO ställer 5 krav på landstingen</strong>.</p>
<ol>
<li>Information om vikten av att genomgå regelbundna undersökningar på olika språk och på olika sätt, inte bara via webb.</li>
<li>Samarbete via etniska organisationer för att få ut budskap om vikten av bröstundersökningar.</li>
<li>Erbjudande om kvinnliga läkare vid mammografi.</li>
<li>Bättre utbildning av läkare om kulturella skillnader för att säkerställa lika god vård för invandrarkvinnor.</li>
<li>Pilotprojekt för att nå de grupper som uteblir-pröva nya metoder, utvärdera, sprid kunskap.</li>
</ol>
<p> Jag kommer i alla fall att bidra genom att via alla de etniska organisationer Folksam har samarbetsavtal med, sprida denna information. Dessutom kommer vår Flerspråkiga kundtjänst att i samtal med kunden föra fram vikten av mammografi. Alla kan vi nog på något sätt dra vårt strå till stacken!</p>
<p> Mikael Petersson</p>
<p>Diversity Business Manager</p>
<p>Folksam</p>
<p> Källor</p>
<p>SOSSEG, cancer epidemiol biomakers prev. jan 2006</p>
<p>BRO, Novus Opinion, juni 2010.</p>
<p>Cancerfonden 2008</p>
<p>Majblomans årsrapport 2009, vardagens vanmakt.</p>
<p>Rapporten Vård på olika villkor</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sind.nu/2010/08/18/466/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Trygghet ur ett mångfaldsperspektiv</title>
		<link>http://sind.nu/2010/08/02/trygghet-ur-ett-mangfaldsperspektiv-2/</link>
		<comments>http://sind.nu/2010/08/02/trygghet-ur-ett-mangfaldsperspektiv-2/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Aug 2010 10:43:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mikael Petersson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Mångfald]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://sind.nu/?p=441</guid>
		<description><![CDATA[Det här är mina första rader på sind.nu. Jag heter Mikael Petersson och är 50 år ung med en lång karriär i Folksam. De senaste 11 åren har jag förutom en regionchefsroll också startat och drivit en flerspråkig kundtjänst i Malmö, som servar människor från mer än 100 nationer via snart 100.000 samtal årligen. Vi gör [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det här är mina första rader på sind.nu. Jag heter Mikael Petersson och är 50 år ung med en lång karriär i Folksam. De senaste 11 åren har jag förutom en regionchefsroll också startat och drivit en flerspråkig kundtjänst i Malmö, som servar människor från mer än 100 nationer via snart 100.000 samtal årligen. Vi gör det på 18 språk.</p>
<p>Nu har jag fått förmånen att axla en ny roll, den som Diversity Business Manager (DBM).</p>
<p>Det innebär att jag utifrån ett affärsperspektiv ska utveckla alla kundmöten sedda utifrån ett mångfaldsperspektiv. Snart 2 miljoner människor med utländsk bakgrund, 13-14% av befolkningen har nedsatt hörsel osv osv.</p>
<p>Att kunna kommunicera med dessa människor på olika språk och sätt är synnerligen viktigt för att alla oavsett etnisk bakgrund eller fysisk begränsning ska kunna inse vilka trygghetslösningar man har och har möjlighet till i Sverige.</p>
<p>Jag kommer också att arbeta med integrationsfrågor. Det första som sker är ett stort projekt för att halvera ungdomsarbetslösheten på tre år i Södertälje i segregerade områden. Tänker berätta mer om detta i en senare rapport.</p>
<p>Just nu skriver jag på min affärsplan och förbereder en medverkan i Visby under Almedalsveckan.</p>
<p>Önskar dig en skön sommar</p>
<p> Mikael Petersson</p>
<p>Diversity Business manager</p>
<p>Folksam</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://sind.nu/2010/08/02/trygghet-ur-ett-mangfaldsperspektiv-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

