SIND.NU – Sustainable Insurance and Finance Development
Akademiker, praktiker och debattörer från alla samhällssektorer som vill föra in mer hållbar utveckling i finans- och försäkringsbranschen

Om reformer i pensionssystem – från generationskontrakt till försäkringskontrakt

Den demografiska utvecklingen i västvärlden innebär som bekant stora utmaningar för dess välfärdssystemen. Problemet som delas av många västländer är att andelen yrkesaktiva minskar samtidigt som andelen pensionärer kommer att öka kraftigt. Inom EU förväntas det år 2050 gå två yrkesarbetande på varje pensionär. I dag är förhållandet fyra mot en. Mot bakgrund av detta har ett flertal EU-länder genomfört eller står inför reformer av sina respektive pensionssystem. En gemensam nämnare i dessa reformer är förstärkta incitament i systemen att arbeta mer och längre samt att öka inslaget av fondering.

Tyskland har till exempel genomfört ett antal pensionsreformer sedan 2001. I grova drag kan dessa beskrivas som en mix av åtgärder, till exempel försämrad värdesäkring och succesivt höjd pensionsålder. Kompensationsgraden netto från det allmänna pensionssystemet förväntas till följd av dessa ågärder minska från 70 % till 43% (2030). Samtidigt har den tyska regeringen tagit ett antal initiativ för att öka betydelsen av tjänstepensioner, det vill säga den andra pelaren. Arbetsgivare är till exempel från 2001 skyldiga enligt lag att tillhandahålla en tjänstepensionsplan i vilken de anställda har möjlighet avstå en del av lönen till förmån för inbetalningar till pension.

Med Tyskland som exempel kan en trend beskrivas i form av att västländernas allmänna pensionssystem, ofta ofonderade, minskar i betydelse och att fonderade system i form av tjänstepension och privata pension ökar.  I en miljö där där födelsetal och livslängd kraftigt förändras över tiden synes ofonderade system leva allt mer osäkert. Generationskontraktet urvattnas och ersätts helt eller delvis med ett försäkringskontrakt. 

Vad förklarar beslutet att pensionsspara privat?

Avdragsgillt pensionssparande har vuxit kraftigt i Sverige och är i dag närmast att betrakta som en form av ”allemanssparande”. Cirka 40 %  av befolkningen i åldrarna 20-64 år hade under 2006 ett pensionssparande som medförde rätt till avdrag i deklarationen. Mot bakgrund av att sparformen under senare tid har blivit politiskt ifrågasatt synes det vara viktigt att tillföra kunskap varför svenskar pensionssparar privat. Från Göteborgs universitet kom i somras en licentiat avhandling som som beskriver just sparandemönstret i privat pensionssparande med avdragsrätt.  Underlaget för studien bygger på data från LINDA och denna fokuserar på betydelsen av kön, civilstånd och förmögenhet för pensionssparandet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av att sparandet sker utifrån ett livscykel perspektiv i vilket individen strävar efter att utjämna konsumtion.

Vilket resultat redovisar studien? Jo, att kön har betydelse i form av att kvinnor dels är mer benägna att börja spara och dels är mer benägna att spara högre belopp än män. Studien visar också att civilstånd har betydelse för beslutet att spara, att partnern har ett sparande ökar sannolikheten för andra partnern ska börja spara. Slutligen framgår av studien att förmögenhet också har betydelse för sparbeslutet även om detta samband är mer komplext.