december 1, 2010
Miljökatastrofer och bankkollapser har gjort att investerarna ställer allt högre krav på transparens och redovisning av icke-finansiella nyckeltal. Kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning rycker allt närmare.
Det är Veckans Affärer som rapporterar om en ny undersökning från Sveriges forum för hållbara investeringar, Swesif, som visar att lågkonjunkturen ökat, inte minskat, intresset för hållbara placeringar minskat. I Sverige har andelen av det totala förvaltade kapitalet i hållbara investeringar ökat med hela 60 procent de senaste två åren till dagens 2 800 miljarder kronor. För svensk del betyder det 70–80 procent av allt förvaltat kapital. I hela Europa har motsvarande ökning varit 100 procent under samma period.
För några år sedan såg många investerare som en sämre investering på grund av att den begränsning det innebär att exkludera en del företag också innebär att man har färre aktier att investera i vilket enligt klassisk riskteori gör risken per investering högre, än om man får investera i vad som helst. Idag är det alltså allt fler som inser att dessa etiska investeringar i sin screening gallrar bort rötägg i investeringskorgen.
Hållbarhet handlar ju om att en organisationer agerar på ett ekonomiskt uthålligt, miljömässigt uthålligt och samhällsmässigt uthålligt sätt. Att bara basera en bedömning på de strikt finansiella nyckeltalen är därmed att likna vid att bedöma företagen på bara en tredjedel av de resultat som ett företag presterar, utan att ta hänsyn till hela bilden.
Artikeln är hämtad från CSR i Praktiken
april 23, 2010
Sind.nu är numera partners till den kampanj som Ericsson driver 2020 Shaping Ideas. Som en del av kampanjen intervjuas ett antal kända och intressanta personer om deras syn på hållbarhet 2020. Några som intervjuats är Anne Lise Kjaer, Jeffrey Sachs och professor Hans Rosling.
Ett av kampanjens budskap är att det är viktigt att dela med sig av sin kunskap så att vi aktivt medverkar i skapandet av vår framtid och inte passivt hamnar där. Jag blev ombedd att kort dela med mig av mina tankar:
En av grundförutsättningarna för en fortsatt hållbar utveckling är att företagen inser sin stora makt som samhällsförbättrare tillsammans med offentlig och ideell sektor. Jag tror att vi 2020 mer och mer kommer att se företag som i sin affärsidé också löser samhällsproblem s.k. sociala entreprenörer eller samhällsentreprenörer. Genom att kombinera samhällsförbättring och lönsam affär får vi en kompletterande motor och kassa till alla de samhällsproblem som om de inte blir lösta också kommer att driva många företag i botten: ungefär som det vi såg hände under finanskrisen.
Jag tror det kommer att krävas mer kreativitet och innovation över sektorsgränserna, där t.ex. ideell sektor, kultursektorn och näringslivet i större grad interagerar för att skapa lönsamma hållbara produkter eller tjänster. 2020 har vi också fler ”ideella organisationer ” som har en mer långsiktigt hållbar finansiering för sina verksamheter från både kommunbidrag och från försäljning av tjänster till t.ex näringslivet.
Kort sagt så står 2020 för hållbart sektorssamarbete och socialt entreprenörskap!
februari 11, 2010
I mitt arbete har jag kommit i kontakt med många ideella organisationer och individer som upplever sig leva avskärmade från de två andra sektorerna i samhället: näringslivet och det offentliga. Självbilden upplevs som att ”men inte kan väl vi sälja någonting av intresse till näringslivet? Inte kan väl lilla jag och min kunskap vara av intresse och dessutom vet jag inte hur man gör- hur kontaktar man näringslivet? De verkar leva i en annan värld och pratar ett annat språk…”. Sedan kan du lägga på det moraliska: att tjäna pengar på att göra någonting bra för samhället är det moraliskt och etiskt ok? Jag tycker inte det ska behöva finnas ett motsatsförhållande mellan dessa!
Läs resten av inlägget här.
januari 28, 2010
Vi söker personer som jobbar inom finans-och försäkringsbranschen och som vill tycka till kring vad som skrivs på sind.nu och också komma med idéer på ämnesinnehåll. Vad vill du att vi ska skriva mer om?
Vi vill öka närheten till våra läsare genom att försäkra oss om att vi skriver om sådant som du kan ha direkt nytta av i ditt arbete. Meningen är att informationen på denna sajt kan användas som inspiration till t.ex. hållbara affärer.
Så känner du för att tycka till och inspirera maila mig Jessica Dymén på jessicadymen@gmail.com eller tipsa mig om någon som borde sitta med i panelen:-)
november 18, 2009
Av: Gunilla Hjalmarsson, VD meta asset management
Utvecklingen inom Responsible Investments (RI) formligen exploderar internationellt. Bara sedan augusti i år har ytterligare 50 institutionella investerare anslutit sig till UN PRI och enligt en färsk rapport från Robeco beräknas 50% av nettoinflödet hos kapitalförvaltarna fram till 2015 att bestå av RI.
I senaste numret av Nordic Region Pension News poängterar jag i artikeln ”Where is the alpha in norm-based screening?” att skandinaviska pensionsfonder riskerar att hamna på efterkälken när europeiska investerare nu alltmer integrerar Environmental, Social & Governance (ESG) -frågor för att bättre kunna estimera företagens långsiktiga avkastning. Avgörande för denna utveckling är att stora institutionella placerare och pensionsförvaltare börjat uttolka sitt ansvar gentemot sina sparare -fiduciary duty – som att man som långsiktig kapitalförvaltare har en juridisk skyldighet att i sin investeringsprocess väga in de faktorer som påverkar den långsiktiga avkastningen.
Många skandinaviska aktörer arbetar redan mycket seriöst med bolagsdialoger och att rösta på bolagsstämmor, men en övergång till att integrera ESG-kriterier i investeringsprocessen kräver att dessa faktorer även påverkar investeringsbesluten, dvs vilka aktier som ingår i investeringsportföljen. Detta angreppssätt skiljer sig radikalt från den nordiska modellen för ansvarsfulla investeringar, så kallad norm-baserad screening. Genom att utgå från vedertagna normer – till exempel i de internationella konventioner som Sveriges riksdag ratificerat – definieras en värdegrund utifrån vilken portföljbolagen rannsakas. När väl de ruttnaste äpplena identifierats – och eventuellt uteslutits ur portföljen – påverkas oftast inte investeringsprocessen alls.
När omvärlden är i full färd med att förfina sin investeringsanalys genom att inkludera ESG-aspekter, riskerar den svenska modellen – om den inte kompletteras med en integrering av ESG-aspekter i investeringsprocessen – att innebära svårigheter för svenska investerare att konkurrera avkastningsmässigt med sina europeiska kollegor. Även de investerare som anser att indexförvaltning är den effektivaste förvaltningen på lång sikt riskerar att gå miste om avkastningsmöjligheter för sina sparare.
Av: Gunilla Hjalmarsson,
VD meta asset management
november 9, 2009
Här får ni tips om att gå in och titta på SVID:s hållbarhetsguide. Hållbarhetsguiden har utvecklats med stöd av Tillväxtverket och är ett designverktyg som kan användas och inspirera till en mer hållbar affärsutveckling.
Läs pressreleasen nedan:
Hållbarhetsguiden – en ny webbplats för hållbar affärsutveckling,
www.hallbarhetsguiden.se
Vad är hållbar utveckling egentligen? Hur går man tillväga för att utveckla
hållbart? Hur gör andra? Och vad har design med saken att göra? På
Hållbarhetsguiden får företagare, designer, arkitekter, samhällsutvecklare,
produktutvecklare, studerande och forskare veta mer om
designmetodernas roll i arbetet för en mer hållbar utveckling. Besökaren får
inspiration och handfasta tips och råd för hur man kan arbeta mer hållbart.
Bakom Hållbarhetsguiden står SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.
SVID arbetar långsiktigt och kontinuerligt för att förändra vanor,
attityder och arbetsmetoder som minskar vår miljöpåverkan. Det
omfattar bland annat information, utbildning och projektverksamhet
inom miljöområdet.
- Design är ett kraftfullt verktyg som kan förändra våra attityder, vanor
och beteenden för att långsiktigt säkerställa ett hållbart samhälle,
säger Robin Edman, vd på SVID. Därför är Hållbarhetsguiden en
fantastisk möjlighet för alla som vill driva hållbar affärsutveckling på ett
lönsamt sätt.
Hållbarhetsguiden har utvecklats med stöd av Tillväxtverket och är ett
första steg att samla kunskap som gör utveckling av en hållbar framtid
möjlig.
Besök Hållbarhetsguiden på www.hallbarhetsguiden.se
september 14, 2009
Ansvarstagande i investeringar och finanser
-stora pengar och stora frågor!
Välkommen på ett panelsamtal och en öppen diskussionskväll med intressanta gäster. Vi samlas med forskaren Emma Sjöström från Handelshögskolan, Kristofer Dreiman från KTH och moderatorn Emma Ihre från Ethix SRI Advisors. I ett panelsamtal och med publikens deltagande kommer frågor kring ansvarstagande i inversteringar och finanser att diskuteras. Tillställningen är öppen men kräver föranmälan.
För inbjudan, anmälan och mer information klicka här
september 8, 2009
Den ekonomiska krisen spred sig snabbare än någon trott och dess konsekvenser blev generella och kännbara. Under sommaren har de första böckerna som söker få svar på finanskrisens förklaringar samt dess långsiktiga konsekvenser släppts. Samtidigt inkommer också nu de första rapporterna och analyserna om hur mikrofinanssektorn står sig i finanskrisens spår.
Läs Mikrofinanshusets artikel om hur mikrofinansbranschen står sig mot bakgrund av nuvarande finanskris här
juli 2, 2009
Bilradion fick spelet och började byta kanal ungefär som när någon zappar med tv-remoten. Så småningom fastnade den på en kanal där vi fångade upp följande konversation mellan två individer av okänt ursprung:
A: Hej, vi har landat.
B: Hur ser det ut?
A: Som vanligt.
B: Som vanligt?
A: Ja, som vanligt. Här har inget hänt sedan vi var här för 100 år sedan. Människorna är precis som vanligt. De är helt upptagna av sin teknologi och hittar ständigt på nya saker.
Inlägget är skrivet av: Göran Gennvi www.wild.se och Michael Pieschewski www.ltinside.org
Läs resten av inlägget här.
juni 11, 2009
Artikelförfattare: Filippa Odevall, projektledare Hungerprojektet
Hungerprojektet startade 1999 ett program för utbildning, sparande och mikrokrediter, med målsättningen att ge kvinnliga jordbrukare i Afrika en starkare ekonomisk ställning. Detta för att kvinnor genom sina egna familjejordbruk står för 80% av matproduktionen i Afrika söder om Sahara. Mikrokreditprogrammet är en del i epicenterstrategin och har som syfte att
1. Visa att kvinnliga jordbrukare i Afrika framgångsrikt kan driva sina egna mikrokreditsystem.
2. Från start mobilisera och utbilda kvinnor så de kan utöka jordbruket och starta andra inkomstgenererande aktiviteter.
3. Skapa självförsörjning och bygga upp en ekonomi i samhället kring epicentret.
4. Varje epicenters mikrokreditbank ska godkännas som en etablerad officiellt certifierad bank.
Hittills har fler än 95 000 lån distribuerats i våra åtta afrikanska programländer. Normalt är lånen under 500 kronor. När arbetet med mikrokrediter till kvinnor etablerats får även män tillgång till lånen. Ungefär en femtedel av krediterna via landsbygdsbankerna allokeras till män. För att få ta lån startar kvinnorna kooperativ med 10 till 15 medlemmar. Gruppens medlemmar tar individuella krediter men är solidariskt ansvariga för återbetalningen av gruppens totala lån.
Krediten används dels till individuella projekt och dels till kooperativ verksamhet inriktade på inkomstgenererande aktiviteter såsom jordbruk, uppfödning av till exempel grisar och kycklingar eller handel. Inte förrän hela det första grupplånet är återbetalt finns möjligheten att var för sig låna ytterligare en gång. Alla kvinnor som ansöker om lån deltar i vuxenutbildning och lär sig läsa, skriva och räkna om de inte redan har de kunskaperna. Alla deltar också i utbildning i enklare bokföring, företagande, gruppdynamik och ledarskap. För att få lån måste man också låta sina döttrar gå i skola.
Målet är att varje epicenters mikrokreditbank, som ägs av medlemmarna och drivs av kvinnor, ska godkännas som en etablerad officiellt certifierad bank. Bankcertifieringen är en milstolpe i epicentrets
utveckling och ett tecken på självförsörjning och på kvinnornas kunskaper och självförtroende. Hittills har 18 landsbygdsbanker i våra epicenter i Afrika fått officiell bankcertifiering.
