februari 23, 2009
Att socialt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap, är buzzwords just nu märktes tydligt när KK-stiftelsen arrangerade ett stort internationellt nätverksmöte för omkring 200 svenska och internationella samhällsentreprenörer. På mötet fanns forskare, aktivister, entreprenörer, kulturarbetare och tjänstemän som alla förenades av en sak, intresset för nya former av gränsöverskridande entreprenörskap.
Det fanns något nyfiket i luften, många ville veta vad är samhällsentreprenörskap, varför uppstår det nu och vem är samhällsentreprenör? Andra som sedan många år arbetat med samhällsfrågor i företagsform och försökt arbeta gränsöverskridande över sektorer, vittnade om att de äntligen känner en tillhörighet, att det nu finns en plattform och en växande skara människor som kallar sig samhällsentreprenörer.
Nätverksmötets inledningstalare, Pamela Hartigan från Skoll centre for social entrepreneurship i Oxford, gjorde en stor pedagogisk insats genom att sätta in begreppet i ett helhetsperspektiv. Hon jämförde, och förvånades över att intresset för samhällsentreprenörskap också växer i Sverige och Norden, tidigare har det mest utvecklats i fattigare länder där samhällsutmaningar är desto större. Men konstaterade att även i välfärdsländer har man börjat förstå att det krävs nya grepp för att lösa de samhällsproblem vi står inför idag.
Andra fokus under dagen var också att se över hur kapitalmarknaden ser på och ser ut för samhällsentreprenörer och hur man till exempel kan arbeta med olika former av partnerskap mellan traditionella företag och samhällsentreprenörer för att brygga över gapet mellan sektorerna.
Det finns dokumentation från dagen i form av filmer, bloggar och artiklar på www.samhallsentreprenor.se
Jag kan rekommendera filmen från nätverksmötet som gjorts av samhällsentreprenörerna Fanzingo.
december 19, 2008
Så här några dagar innan jul delar KK-stiftelsen ut en julklapp till Sveriges alla samhällsentreprenörer. KK-stiftelsens Samhällsentreprenörskapsprogram syftar till att etablera begreppet samhällsentreprenörskap i Sverige och satsa på forskning och kompetensutveckling för denna nya typ av entreprenörer.
20 miljoner kronor satsar stiftelsen i forskningsprojekt inom samhällsentreprenörskap. Begreppet samhällsentreprenörskap definieras idag som ”innovativa samhällsnyttiga initiativ” som syftar till att öka Sveriges förmåga att arbeta med hållbar utveckling, i ekonomisk, social och ekologisk mening.
För oss som jobbar för att öka det hållbara företagandet i Sverige är denna forskningssatsning särskilt glädjande. Forskning ger ökad kunskap och legitimitet till området och innebär i förlängningen att Sveriges samhällsentreprenörer får ökad trovärdighet och en mer etablerad plats i det svenska samhället.
Att samhällsentreprenörskap behövs råder det ingen tvekan om. Bara för att vi en gång i tiden byggde det svenska Folkhemmet och välfärdssystemet innebär det inte att vi kan luta oss tillbaka och sitta nöjda, en tendens jag tycker vi sett alltför mycket av. Tvärtom, en ökad globalisering, miljöutmaningar och behovet att arbeta tvärsektoriellt utmanar vårt traditionella sätt att tänka och samhällsentreprenörer är på många sätt innovatörerna som kan hitta nya lösningar på komplexa problem.
Forskningssatsningen visar vikten av att satsa på samhällsentreprenörer. En riktigt bra julklapp.
december 9, 2008
Jag vet att det där med definitioner är problematiskt. Jag håller med Carlos Ejemyr Rojas i hans tidigare inlägg om socialt företagande, att vårt behov av att definiera och kategorisera olika fenomen och innovationer ofta känns hämmande. Att definieras som entreprenör innebär plötsligt att du ska agera på vissa sätt och utifrån den ramar som akademiker och myndigheter satt åt dig. Det blir givetvis paradoxalt eftersom ordet entreprenör enligt den mest framträdande ekonomen som tolkat och definierat begreppet, Schumpeter (1883-1950) betyder en innovatör och mönsterbrytare.
Hur definiera en innovatör och mönsterbrytare utan att hämma dennes utveckling är alltså en knäckfråga? Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om det inte är så att en entreprenör i dess olika skepnader behöver just definitioner och att bli kategoriserad för att kunna vara mönsterbrytare?
Så snart en myndighet eller den offentliga apparatens kvarnar malt sig fram till en definition, så vet samhällsentreprenörer som Carlos Ejemyr Rojas, vilka gränser och normer de ska bryta och ifrågasätta för att ytterligare föra diskussionen framåt. Det kan kallas demokrati eller utveckling.
Det finns såklart en risk att diskussionen kring vad som är en samhällsentreprenör eller ett socialt företag resulterar i alltför snäva definitioner som snarare utesluter än inkluderar olika former av entreprenörskap. Och visst kan det vara för att vi i Sverige är oerhört ovana vid att kombinera entreprenörskap och företagande med ord som samhälle eller humanism.
För 80-talister som Carlos Ejemyr Rojas, som vuxit upp i ett mer nedmonterat folkhem utan en fluortant i sikte och med trippel-återvunna skolböcker, finns det ingen tvekan om att det krävs nya grepp för att lösa samhällets utmaningar år 2008. För de flesta andra är det fortfarande en skrämmande och alltför annorlunda tankegång för att man ska omfamna den förbehållslöst. Därför vill vi begränsa, definiera och etikettera och föra in resonemanget i en kontext som vi förstår. Iallafall till en början. Jag tror att man måste se det som ett steg på vägen, mot ett mer gränsuppluckrat samhälle där vi använder olika logiker och verktyg för att förändra världen. Och ha överseende med och minnas att, det är en mycket svår konst att låta bli att definiera eller placera in en person eller ett fenomen i ett fack eller i en kategori.
december 4, 2008
Finanskrisen lägger sin tunga skugga överallt just nu. Så även i polska Poznan under Cop 14, FN:s stora och viktiga klimatmöte som äger rum just nu. Förhoppningarna inför mötet i Poznan har varit stora, inte minst för att man nu vet i vilken riktning den amerikanska klimatpolitiken kommer att ta framöver i och med att det det amerikanska presidentvalet har ägt rum. USA, världens största utsläppare av växthusgaser, har hittills vägrat skriva under Kyotoavtalet och därmed blockerat förhandlingarna.
På Balimötet, Cop 13 i december 2007 beslutade man att fortsätta arbetet som ska leda fram till ett nytt klimatavtal i Köpenhamn 2009. Det är idag endast ett år kvar tills att ett nytt globalt klimatavtal ska vara klart och godkännas för att ta över efter Kyoto-avtalet. Tiden är alltså knapp. I Poznan är det tänkt att man ska fastställa ramverket för det nya klimatavtalet. Runt 9000 personer förväntas deltaga under mötet, men det är först i slutet av mötet runt 11-12 december då världens alla miljöministrar finns på plats som de stora och svåra besluten kommer att fattas.
Men finanskrisen överskuggar just nu oron inför klimatet. Det har i sin tur lett till en splittring inom EU då vissa länder, bland annat Polen hotar med veto i förhandlingarna. EU är en av de absolut viktigaste aktörerna i klimatförhandlingarna, med en uppgift att agera länk och medlare mellan länder som Kina, USA och utvecklingsländer.
Fallande börser och stigande arbetslöshet kan leda till att i-länderna inte kan stötta utvecklingsländerna i lika stor utsträckning som man tidigare sagt och därmed rasera förtroendet mellan Nord och Syd i klimatförhandlingarna.
Tre resultat kan enligt miljöminister Carlgren förväntas av mötet i Poznan:
*att politisk vägledning ges så att förväntningarna på Köpenhamnsmötet upprätthålls.
*framgång i de för ett nytt klimatavtal viktiga frågorna om anpassning och avverkning av världens skogar.
*att ett ambitiöst arbetsprogram med sikte på verkliga förhandlingar sjösätts.
november 27, 2008
Att driva företag och rädda världen samtidigt, går det? Ja, om man frågar kommande generationer, det vill säga 70-80-talisterna. Det är de som går i fronten för en ny typ av företagande i Sverige.
Det brukar kallas för socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap och socialt företagande – de senaste åren har detta nya sätt att driva företag fått allt större genomslag. Det handlar om människor som använder företagandets mekanismer för att förändra världen.
Termen socialt entreprenörskap har myntats av Bill Drayton, grundare av den amerikanska organisationen Ashoka och betyder ”entreprenörer som arbetar för social förändring genom entreprenöriella lösningar”.
Sociala entreprenörer kan man finna i all sektorer i samhället. Det är människor som ser ett problem inom det sociala/ekologiska området som de vill lösa. Ofta drivs dessa sociala entreprenörer av att de vill förändra en hel struktur, ett helt system och i slutändan hela världen. Många av dessa sociala entreprenörer har valt att driva sin verksamhet i företagsform, så kallade sociala företag där man bygger in olika funktioner för att få in kapital. Dessa bolag genererar vinst precis som andra bolag men istället för att dela ut vinsten till aktieägare investerar man den i den egna verksamheten eller liknande nya produkter, bolag eller tjänster.
På många sätt är sociala entreprenörer och samhällsentreprenörer föregångare för hur man jobbar tvärsektoriellt och bryter ner de traditionella motsättningarna mellan ideellt och kommersiellt som så länge präglat vårt samhälle.
Läs resten av inlägget här.
november 20, 2008
Behovet av energi ökar.
Tillgången till energi minskar
Vår påverkan på miljön ökar.
Dessa tre ”hard truths” levererade Karl Rose, chefsstrateg på Shell International när han bjöds in till Sverige av Globaliseringsrådet för några veckor sedan.
Vad gör då Shell för att möta upp en allt osäkrare framtid? De arbetar med scenarios, Shell Energy scenarios, det vill säga målar upp olika bilder av hur energifrågan kommer att se ut i framtiden. Allt för att företaget ska vara beredda att agera snabbt, en i tid som är skakig och orolig.
Rose poängterade att nästa 10-årsperiod kommer bli än mer föränderlig än det senaste decenniet och kraftiga svängningar är något vi måste lära oss att hantera. Satsningar på förnybar energi är absolut nödvändig och han såg Europas roll som ledande då det gäller att komma fram till ett nytt globalt klimatavtal och storskaliga satsningar på ny teknologi.
Om några veckor startar det stora klimatmötet, Cop 14 i Poznan, Polen där världens länder ska försöka enas om en agenda för ett nytt klimatavtal. Det återstår att se om Europa och Sverige, verkligen kan ta ledningen och föra ett avtal i hamn i Köpenhamn nästa år.
Ett längre referat från Shells chefsstrategs besök finns här
november 6, 2008
Förra veckan var jag i Moskva, inbjuden av British Council att träffa representanter från sammanlagt 24 europeiska länder för att prata om hållbar utveckling och social innovation med fokus på städer och urbanisering. Ett besök som var både skrämmande, spännande och lämnade en lätt modfälld eftersmak. Miljö och hållbar utveckling lyser med sin frånvaro i denna världsstad med åtta miljoner invånare. Deltagare under besöket var arkitekter och stadsplanerare, men även representanter från organisationer och plattformar som driver olika initiativ för att förändra vår städer i en mer hållbar riktning.
Läs resten av inlägget här.
oktober 28, 2008
Den svenska välfärden står inför stora utmaningar framöver. Hur vi ska finansiera vår välfärd är en av våra stora framtidsfrågor. En av lösningarna skulle kunna vara Public Private Partnerships, PPP där privata och offentliga aktörer gemensamt går samman för att finansiera och driva stora välfärdsprojekt. Ett förfaringssätt som blivit allt vanligare i andra länder.
Men i Sverige är PPP-diskussionen inom välfärdsområdet i stort sett obefintligt. Därför arrangerar Sind.nu och IFU/IFL ett första seminarium på temat med bland andra Joakim Palme på Institutet för framtidsstudier och Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB. Under seminariet kommer vi bland annat att diskutera hur vi ska kunna hitta samarbetslösningar där det privata och det offentliga kompletterar varandra istället för att se varandra som konkurrenter.
Är skatten det enda sättet att finansiera välfärden eller finns det en öppning i debatten för andra lösningar?Är till exempel vård och pensioner två möjliga området där PPP-samarbeten skulle kunna vara framgångsrika? Inom vilka andra välfärdsområden skulle PPP-samarbeten fungera väl?
Vi kommer också diskutera vad det finns det för väl fungerande PPP-samarbeten i Sverige och världen i dag och vad kan vi lära av dem. Samt ta upp risker och möjligheter kring PPP- finns det en risk att de privata lösningar tar över alltför mycket inom ramen för PPP-samarbeten och hur kan man i så fall undvika detta?
Nu vill vi veta vad du tycker. Är Public Private Partnerships en framtida välfärdslösning för Sverige?
oktober 17, 2008
”På Wall Street har man enligt olika beräkningar hittills förlorat mellan 1 och 1,5 tusen miljarder dollar i finanssektorn. Sanningen är att vi för närvarande förlorar åtminstone mellan 2 och 5 tusen miljarder dollar per år i naturkapital”.
Det säger ekonomen Pavan Sukhdev som är på väg att besöka Stockholm för att prata om den studie som han leder, The Economics of Ecosystems and Biodiversity.
Stern-rapportens genomslag då det gäller att göra oss medvetna om klimatförändringarna och vilka kostnader det innebär, gjorde att klimat plötsligt blev ett ord på allas läppar. Nu vill EU-kommissionen göra samma sak då det gäller våra ekosystem. Därför har de bjudit hit rapportförfattaren Pavan Sukhdev, tisdagen den 21 oktober. Studien har likt ”Stern-rapporten” (The Stern Review on the Economics of Climate Change) räknat på vad förlusten av biologisk mångfald kostar jämfört med kostnaderna för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Studien initierades under det tyska EU-ordförandeskapshalvåret i 2007 på uppdrag av Tysklands miljöminister, Sigmar Gabriel, och EU:s miljökommissionär, Stavros Dimas med syfte att öka förståelsen för de reella ekonomiska värden som naturen ger oss, och att visa vilka ekonomiska verktyg som kan användas för att mäta dessa värden. En första delrapport har presenterats, en andra delrapport kommer ut 2009 och slutrapporten presenteras 2010.
Det är i samband med larmrapporter om klimatförändringar och utarmade ekosystem som tanken om ekotjänster och ekosystem blir alltmer aktuell. Vi kan inte längre ta för givet att naturen ska förse oss med rening av vatten och luft, reglering av klimat eller pollinering av växter. Dessa så kallade ekotjänster är satta ur spel, beroende på människans framfart, växande befolkning och klimatförändringar, och är oftast inte inräknade i ekonomiska kalkyler. Vi förutsätter att de ska fungera som vanligt.
Men enligt FN-studien Millenium Ecosystem Assessment är världens ekosystem under hårt tryck. De senaste 50 åren har över 60 procent av världens ekosystem förstörts eller utarmats kraftigt.
Under seminariet deltar även Ladislav Miko, direktör vid EU-kommissionens generaldirektorat för miljö och Åsa Norrman, departementsråd på miljödepartementet.
oktober 2, 2008
Finanskrisen i världen kan vid det här laget inte ha undgått någon. I Sverige har vi en person som är både tongivande och lite av en enfant terrible då det gäller att kritisera och analysera finanssektorn, och framförallt sektorns avsaknad av etik- och miljöansvar. Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Banco Fonder pratade om just detta under ett seminarium på temat miljö och investeringar på EU-kommissionen i mars 2008.
Visst, man ska inte slå på den som redan ligger ner (läs: finansmarknaden), men det finns många poänger i det som Sasja Beslik talar om, det vill säga att när alla pratar om samhällsansvar så fortsätter finansaktörerna som vanligt utan att bry sig? Är det så illa att finanssektorn är den mest bakåtsträvande och konservativa bransch som finns i samhället idag?
Här kan du se Sasja Beslik prata om finanssektorns ansvar
