Arkiv

september 16, 2011

Försäkring i samhällets tjänst

Så här frampå höstkanten brukar de stora globala återförsäkringsbolagen rapportera om utvecklingen kring naturkatastrofer och andra stora skadehändelser. I år uppmärksammas dessutom tioårsminnet av terrorattacken mot World Trade Center(WTC).

Redan nu kan konstateras att 2011 kommer att bli det näst mest kostsamma året någonsin för försäkringsindustrin. Det beror främst på ovanligt många och stora jordbävningar. Swiss Re rapporterar att första halvårets försäkrade storskador globalt uppskattas till en kostnad på ca USD 70 miljarder, vilket är mer än dubbelt så mycket som föregående år. 26000 människor omkom varav de flesta i samband med jordbävningen i Japan. Detta är mycket dyster läsning och det blir ju inte bättre av att orkansäsongen i Karibien och Nordamerika just startat. Kostnaderna för den senaste allvarliga orkanen Irene finns heller inte med i ovanstående siffror men uppskattas i dagsläget till ca USD 2,5 miljarder. 

Positivt är dock att försäkringsbranschen har kunnat leva upp till sina förpliktelser och fortsatt är väl kapitaliserad. Det är också uppenbart att den privata försäkringsindustrin kunnat flytta fram sina positioner det senaste årtiondet beroende på ökad kapacitet och staters ökade insikt om privata försäkringars positiva effekter på samhällsutvecklingen. 

Sedan den första chocken lagt sig efter attacken mot WTC har det bla utvecklats olika typer av försäkring mot terror. Detta har skett på flera sätt men ofta i samspel med statliga lösningar. En tendens enligt brittiska Lloyd’s är dock att privat försäkring successivt tar över mer av försäkringsbehoven mot terrorism. 

Även privata försäkringslösningar mot naturskador vinner mark på flera håll i världen. Förutom tillgång till ökad kapacitet hos försäkringsbolagen beror detta på att statliga lösningar saknar möjlighet till riskdifferentiering vilket medför att skattebetalare i lågriskområden subventionerar högriskområden. Dessutom saknas möjligheten att använda varierande pris som drivkraft för att förebygga skador.

Man måste samtidigt komma ihåg att det alltid finns en gräns för hur stora belopp som kan försäkras i den privata marknaden. För extremt stora skador kommer alltid stater att utgöra slutlig resurs.

Mats Nordenskjold
Translate: