maj 16, 2011

Några tankar om risk

I dessa tider med naturkatastrofer, kärnkraftsolyckor, terroristattacker och annat elände kan man fundera lite över begreppet risk och vad det innebär i olika sammanhang.

Det första som slår en är att begreppet kan ha olika innebörd för tex experter och lekmän. Experter försöker systematisera hur risk ska uppfattas genom att lita till matematiska formler. ”Förväntad skada x sannolikheten att en händelse inträffar” är en ofta använd ekvation. För lekmän är risk ett subjektivt begrepp baserat på kunskap, känslor och närheten till risken. Riskuppfattningen baseras således på våra samlade erfarenheter.

Även medierna hjälper förstås till att förstärka både känslor och kopplingen till avståndet. En vargflock i närheten av Stockholm utgör ett större hot än ett influensautbrott i Kina. Å andra sidan värderar vi även katastrofer långt ifrån Sverige olika beroende på den kunskap vi har om den aktuella platsen. Jämför tex Thailand med Haiti eller Pakistan. Både medier och experter hjälper dock till att höja allmänhetens kunskaper om risker de annars inte skulle känna till. Man kan bara tänka på skillnaden mellan tsunamin i Sydostasien i december 2004 och den som nyligen inträffade i Japan. Men det finns förstås områden där kunskapen behöver höjas dvs där allmänheten vet för lite för att uppfatta riskerna. Jag har tidigare på sind.nu diskuterat riskerna med vattenkraftsdammar som ett sådant exempel.

Risker uppfattas också olika beroende på förlopp. En omedelbar risk uppfattas ofta som allvarligare än en risk som byggs upp under en längre tid. Jämför tex en akut olycksrisk jämfört med hälsorisker såsom fetma eller rökning.

Beträffande abstrakta risker kan dessa uppfattas på olika sätt. Det okända kan verka skrämmande och därför övervärderas såsom tex risken att drabbas av ”galna ko-sjukan” eller undervärderas pga att problemet kan förträngas eller skjutas på framtiden, såsom vid miljörisker av olika slag.

Konkreta risker tenderar att uppfattas som större om många drabbas samtidigt och oväntat än om problemen är mer konstanta eller utdragna i tiden.  Exempel på det förstnämnda är flygolyckor, terrorattacker och naturkatastrofer. Under ett normalt år svarar dessa tre tillsammans för mycket färre omkomna än de som dödas i trafikolyckor. Det finns uppskattningar som visar att antalet trafikdödade globalt är fler än 1000 personer per dag. Bara i Europa dödas 40000 personer per år. Och apropå naturkatastrofer uppskattas fler än 50000 människor ha dött av den extrema sommarvärmen i Ryssland sommaren 2010. Vem kommer ihåg något av det?

Translate:
Mats Nordenskjold

Comments