september 23, 2010
Utan att delta i mediernas omfattande ”analyser” kring valresultatet kan man lätt konstatera att vissa frågor varit osynliga eller helt saknats i valrörelsen. Ett sådant område handlar välfärdens framtida finansiering. När nu ropen skallar efter ny politik inom socialdemokratin kanske detta vore ett område att försöka ta ledningen inom. Man kanske till och med skulle försöka ta någon form av samlat grepp kring välfärdstjänster, socialförsäkring och skatter?
Ett intressant inlägg till denna diskussion publicerades nyligen av Arena Idé. Arena Idé driver sedan i februari 2010 ett projekt kring välfärdens framtida finansiering. Det första resultatet av detta projekt var samarbetet med Timbro kring den sk Borg-kommissionen. Den nu aktuella rapporten är skriven av Petter Odmark som bla har ett förflutet som sekreterare i den socialförsäkringsutredning som Anna Hedborg ledde fram till 2006. Odmarks rapport klargör på ett förtjänstfullt sätt de teoretiska begrepp som ofta används för att beskriva de finansiella utmaningar de offentliga tjänsterna står inför. Han anlägger i huvudsak en ganska optimistisk ton kring möjliga lösningar och väljer att diskutera både välfärdstjänster och socialförsäkringar. En viktig slutsats är att det finns ett antal problem idag som bör lösas innan man tar på sig en för hög ambition att lösa alla framtidsproblem.
Odmark menar också att välfärdsstatens framtida finansiering är en betydligt mer ideologisk fråga än vad den ofta framställs som. Det ska bli intressant att se om inte minst s-sidan kommer att ta fasta på detta i sitt kommande arbete med att skapa en ny välfärdspolitik för framtiden.
september 6, 2010
Igår skrev SvD:s Andreas Cervenka att man borde skrota bankernas massförstörelsevapen – och syftade förstås på bankernas trading. Han påpekade i sin artikel att ”medan terrorister av den skäggiga typen ofta väljer att möta undergången tillsammans med sina offer, har deras kostymklädda motsvarigheter i finansbranschen besvärande ofta lindat sina laddningar av derivat och andra explosiva finansiella instrument runt kroppen på kollegor, kunder, aktieägare och skattebetalare medan de själva befunnit sig på betryggande avstånd när det smällt.” Det låter inte särskilt trevligt för oss andra som inte har ett jobb på bankers tradingavdelning. Och det kanske också är en av anledningarna till att Finansinspektionen idag uppger att de ska granska bankernas egenhandel.
Dessa derivat har dock varit aktuella i diskussionerna under de senaste månaderna. Redan i juni beskrev Sven Hagströmer – apropå krisen i HQ Bank – att banken hade sysslat med finansiella massförstörelsevapen som man inte har förstått sig på.
Tidigare idag rapporterade dessutom Affärsvärlden, som citerar en artikel i Bloomberg News, att Goldman Sachs planerar att lägga ned sin handel i egen bok, det vill säga enheten Principal Strategies. Nedläggningen ska vara en anpassning till den nya finansiella lagstiftningen i USA.
Däremot har denna trading inte kommenterats i någon större utsträckning av representanter från bankerna. Det är lite förvånande, eftersom eventuella regelförändringar i hög grad skulle påverka hur de får hantera sitt kapital. Kanske är det dags för ett ”finansiellt nedrustningsavtal” inom banksektorn? Om inte annat skulle ett initiativtagande från bankerna egen sida när det gäller bankernas trading antagligen öka deras möjligheter att själva påverka utformningen av reglerna för bankers egenhandel än om frågan helt överlämnas till politikerna samt tjänstemännen på Finansdepartementet och Finansinspektionen.
september 6, 2010
Den 19 augusti skrev Petra Wahlström ett tänkvärt inlägg om hur finanskrisen öppnar möjligheter för ”alternativa” och ”lokala” banker. Resonemanget bygger på att kundernas bristande förtroende för och missnöje med ”de stora affärsbankerna” skulle kunna vändas till fördel för aktörer som uppfattas som mindre giriga och risktagande. En dryg vecka senare kom Finansinspektionens besked om indraget tillstånd för HQ Bank.
Det väcker (bland annat…) frågan vad som egentligen är ”de stora affärsbankerna”? HQ ansågs snarare vara en utmanare mot de traditionella storbankerna än en del av dem. Hur är det med den nya Öresund/HQ/Avanza/Carnegie-konstellationen: är den att betrakta som storbank eller alternativ utmanare?
Utvecklingen i finans- och försäkringsbranschen med alltmer komplexa relationer skapar spännande lösningar, men det blir onekligen svårt för kunderna att ”rösta med fötterna”. När företagen äger och är ägda, är leverantörer, kunder, återförsäljare, rådgivare och konkurrenter till varandra på en och samma gång är det inte lätt för kunden att veta vare sig vad man väljer eller väljer bort. Utöver att vara ett dilemma för konsumentens val skapar det oro hos onödigt många när något händer på marknaden. Privatpersoner har senaste veckan ringt sina banker och försäkringsbolag för att de är oklara över om de drabbas. Det är förståeligt att varumärken för fonder, förmedlare, banker och investerare sammanblandas. Då kommer frågor som ”jag har någonslags pension i Avanza, hörde att de också hänger ihop med HQ, är den i fara?” eller rädsla över att HQ-fonden som man har i sin kapitalförsäkring hos Swedbank blir värdelös.
Det har diskuterats att Finansinspektionens beslut att dra in tillståndet kommer leda till försvagad konkurrens på marknaden. Detta pga färre aktörer och ett för snårigt regelverk som leder till för dyra investeringar att starta bankrörelse för att någon ska våga utmana med nya alternativ. Men man skulle också kunna se det som att det är ett tufft regelverk, kontroll och påföljder som krävs för att även god riskkontroll och transparenta affärsrelationer ska bli en konkurrensfördel. Det skulle både kunderna, företagen och samhället vinna på på sikt.
