Kanske etiska kvalificeringskriterier är viktigare än uteslutningskriterier?
Det är onekligen en intressant debatt som SvD har initierat genom sina kritiska granskningar av bankers och fondbolagens etiska placeringar. Sasja Beslik kommenterade denna debatt i SvD Näringsliv (18/5) med att det blir allt tydligare att etiska fonder i dag inte motsvarar förväntningarna från omvärlden. Han sa också att svenska fondbolag måste få fram fler integrerade produkter där relevanta miljö- sociala och affärsetiska aspekter är integrerade från början. Det är precis samma resonemang som Gunilla Hjalmarsson hade i sitt inlägg.
I sin mycket intressanta och detaljrika kommentar till mitt förra inlägg om den här frågan skriver Kerstin Grönwall att KPA sorterat bort ett stort antal energibolag innan de valde vilka bolag de skulle placera sina kunders pengar i och att de har en bestämd strategi att bråka med de företag de väljer att investera i. Det låter som ett både väl övervägt och konstruktivt agerande. Men samtidigt verkar det vara svårt att övertyga omvärlden om att det finns en klar och tydlig distinktion mellan vilka bolag som kan anses kvalificerade att ingå i de etiska fondernas aktieportföljer och vilka som inte platsar i dessa aktieportföljer. I en artikel i SvD Näringsliv i dag (24/5) skriver t.ex. Per Lindvall och Torbjörn Isacson att det är direkt pinsamt att KPA gör reklam om miljökämpar i hängmattor, när de i själva verket investerar i oljesandsbolag.
Krönikören Carolina Neurath på SvD Näringsliv skrev i en kommentar (18/5) att det bästa sättet att spara etiskt är att själv sätta ihop en egen aktieportfölj, vilket måste anses vara ett ganska grovt underbetyg till de etiska fonderna eftersom tar betalt för att göra det här åt oss.
I debatten verkar de flesta vara överens om utsållningskriterierna, dvs. vilka bolag som absolut inte bör ingå i etiska fonders aktieportföljer t.ex. bolag som tillverkar vapen, alkohol eller tobak samt spelbolag. Utmaningen verkar istället vara att enas om vilka kriterier som bolag ska leva upp till för att kunna kvalificera sig som potentiella investeringsobjekt för de etiska fonderna. Här skulle kanske en mer strukturerad integrering från början av sociala, miljö- och affärsetiska aspekter kunna bidra med en gemensam referensram. Det i sin tur skulle i bästa fall även kunna göra det lättare för kunderna att veta vilka bolag som överhuvudtaget kan komma i fråga för de etiska fondernas aktieportföljer.
