Arkiv
maj 24, 2010
Det är onekligen en intressant debatt som SvD har initierat genom sina kritiska granskningar av bankers och fondbolagens etiska placeringar. Sasja Beslik kommenterade denna debatt i SvD Näringsliv (18/5) med att det blir allt tydligare att etiska fonder i dag inte motsvarar förväntningarna från omvärlden. Han sa också att svenska fondbolag måste få fram fler integrerade produkter där relevanta miljö- sociala och affärsetiska aspekter är integrerade från början. Det är precis samma resonemang som Gunilla Hjalmarsson hade i sitt inlägg.
I sin mycket intressanta och detaljrika kommentar till mitt förra inlägg om den här frågan skriver Kerstin Grönwall att KPA sorterat bort ett stort antal energibolag innan de valde vilka bolag de skulle placera sina kunders pengar i och att de har en bestämd strategi att bråka med de företag de väljer att investera i. Det låter som ett både väl övervägt och konstruktivt agerande. Men samtidigt verkar det vara svårt att övertyga omvärlden om att det finns en klar och tydlig distinktion mellan vilka bolag som kan anses kvalificerade att ingå i de etiska fondernas aktieportföljer och vilka som inte platsar i dessa aktieportföljer. I en artikel i SvD Näringsliv i dag (24/5) skriver t.ex. Per Lindvall och Torbjörn Isacson att det är direkt pinsamt att KPA gör reklam om miljökämpar i hängmattor, när de i själva verket investerar i oljesandsbolag.
Krönikören Carolina Neurath på SvD Näringsliv skrev i en kommentar (18/5) att det bästa sättet att spara etiskt är att själv sätta ihop en egen aktieportfölj, vilket måste anses vara ett ganska grovt underbetyg till de etiska fonderna eftersom tar betalt för att göra det här åt oss.
I debatten verkar de flesta vara överens om utsållningskriterierna, dvs. vilka bolag som absolut inte bör ingå i etiska fonders aktieportföljer t.ex. bolag som tillverkar vapen, alkohol eller tobak samt spelbolag. Utmaningen verkar istället vara att enas om vilka kriterier som bolag ska leva upp till för att kunna kvalificera sig som potentiella investeringsobjekt för de etiska fonderna. Här skulle kanske en mer strukturerad integrering från början av sociala, miljö- och affärsetiska aspekter kunna bidra med en gemensam referensram. Det i sin tur skulle i bästa fall även kunna göra det lättare för kunderna att veta vilka bolag som överhuvudtaget kan komma i fråga för de etiska fondernas aktieportföljer.
maj 19, 2010
De fyra stora nordiska skadeförsäkringsbolagen If, TrygVesta, Codan(inkl Trygg-Hansa) och Gjensidige aviserade i samband med försäkringsbranschens klimatkonferens i Köpenhamn i september 2009 att de skulle utveckla en gemensam klimatplattform. Ett första viktigt steg i detta arbete har tagits genom att bolagens koncernchefer publicerat en gemensam debattartikel i de ledande affärstidningarna i Danmark, Norge och Finland samt på Newsmill i Sverige.
maj 17, 2010
Den 14e maj skrev SvD Näringsliv om pensionsförvaltaren KPA som profilerar sig som etisk, men investerar i vad som av miljögruppen Environmental Defence har beskrivits som det mest destruktiva projektet på jordklotet. Dagen efter följdes artikeln upp med en liknande artikel som hade rubriken ”Tveksam etik när banken själv får välja” och i artikeln kan man läsa att när reportrarna besökte de fyra storbankerna föreslog de ett flertal fonder som, i likhet med KPA:s, investerar i den hårt kritiserade kanadensiska oljesanden. Och idag har de ytterligare en artikel på samma tema med den ganska uppseendeväckande rubriken ”Miljömärkta fonder investerar i miljöbovar”.
Kort sagt det verkar vara ett glapp mellan såväl bankers som pensionsbolagens retorik och praktik. Eller kanske snarare skillnad mellan företagens retorik och kundernas tolkning av vad det innebär i praktiken.
För ca ett halvår sen skrev Gunilla Hjalmarsson här på Sind om hur europeiska investerare alltmer integrerar Environmental, Social & Governance (ESG)-frågor för att bättre kunna uppskatta företagens framtida avkastning. Hon poängterade då att den svenska modellen riskerar medföra svårigheter för svenska investerare att konkurrera avkastningsmässigt med sina europeiska kollegor – om den inte kompletteras med en integrering av ESG-aspekter i investeringsprocessen.
De senaste dagarnas artiklar har ytterligare understrukit vikten av en mer strukturerad integration av ansvarsfrågorna i placeringarna. Idag verkar det främst vara upp till kunderna att själva läsa på, jämföra och dubbelkontrollera fonder för att se vilka som verkligen placerar pengarna i de bolag som kunden själv anser vara förenligt med etiskt sparande. Det innebär att banker och pensionsbolag förväntar sig en hel del av de kunder som vill ha ett etiskt sparande. De ska vara beredda att satsa ordentligt med tid och själva identifiera de fonder och bolag som verkar använda samma form av definition av ”Etik” som de själva tillskriver det begreppet.
maj 6, 2010
Det må vara bloggarnas era just nu, men det hindrar inte att ett nytt forum för hållbara och ansvarsfulla investeringar är på gång i den gamla skolans format, nämligen en papperstidning. Nästa år är det premiär för tidskriften Journal of Sustainable Finance & Investment. Den kommer att ha fokus på vetenskapliga artiklar, men vänder sig för den skull inte främst till navelskådande forskare. Redaktören Matthew Haigh utlovar följande:
”The journal will help to develop a broad understanding of sustainable investment theory and practice by providing a venue for in-depth discussion and offering a range of accessible, impartial perspectives for professionals operating in the field. “
Det låter det. Vi får hoppas att den blir läsvärd.
Tidskriften söker nu bidrag till det första numret. Den som känner sig manad att skicka in ett alster kan läsa mer här.
