Hur ska välfärden finansieras?
De flesta är överens om att vi bör bevara en stark allmän välfärd i Sverige. Däremot finns ingen enad linje kring hur välfärdens framtida finansiering ska gå till. Från politisk synvinkel är detta förstås en starkt ideologisk fråga. Det har dock hittills varit ganska tyst i den partipolitiska debatten troligen för att frågan både har stark sprängkraft och är komplicerad. Eftersom de verkliga problemen ligger ganska långt fram i tiden kan dessutom sittande regeringar alltid skjuta debatten framåt ett tag till. Således har diskussionen kring välfärdens långsiktiga finansiering främst förts inom akademi, tankesmedjor samt regeringskansliets långtidsutredningar och ESO.
Sveriges Kommuner och Landsting har också bedrivit ett ambitiöst program kring välfärdens finansiering och publicerade i förra veckan rapporten ”Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering”. Rapporten ger ett brett perspektiv och det är intressant att notera att man lyckats nå partipolitisk enighet i den sk programberedningen. I sammanfattningen nämns att man lyckats skapa en gemensam problembild men att det förstås fortsatt råder oenighet kring hur problemen ska lösas. Därför belyser också rapporten ett flertal alternativa lösningar. Genom detta angreppssätt hoppas man att debatten ska komma igång på allvar. Den brandfackla i rapporten som hittills fångat rikstidningarnas huvudintresse(DN och SVD) är slutsatsen att ”välfärdens finansiering år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt”.
