Arkiv
september 29, 2009
I spåren av finanskrisen finns det all anledning att fråga sig; vad skulle kunnat göras annorlunda? Michael Moore som nämndes i en tidigare artikel här på SIND.nu, har säkert sina teorier om kapitalismens vara och icke vara, jag har min och den stavas långsiktighet med fokus på ”hållbara”, ansvarsfulla investeringar.
Jag har länge funderat på hur det ska gå att få in ett hållbarhetsperspektiv i kärnverksamheten i ett finansiellt bolag.
Utöver fokus på att förebygga skador, måste det även finnas ett större holistiskt perspektiv i organisationerna. Hur gör man t ex när man fattar investeringsbeslut? Hur stor hänsyn tas till påverkan på samhälle och ekosystem? Och syns resultaten från hållbara investeringsbedömningar i resultaträkningen?
Flera studier visar att företag som har ett stort miljö- och samhällsengagemang presterar bättre än sina likar utan samma fokus. Jag tror inte att det är en tillfällighet att t ex Coca Cola har kvalat in på listan på de 100 mest hållbara (sustainable) företagen i världen. Coca Colas arbete ger dem ett starkare varumärke, förmodligen bättre investeringsunderlag och gör att de kan verka på lång sikt. På listan återfinns 16 bolag i finansbranschen, vilket visar att även tjänsteföretag kan göra betydande skillnad. T ex har Dow Jones sedan 1999 haft ett ”sustainability index”.
Så hur ska man göra för att lyckas öka konkurrenskraften och samtidigt ha miljö- och samhällshänsyn? Svaret är att ta in dessa perspektiv i alla investeringsbeslut, stora som små. Syftet är att få människor att tänka i ett vidare perspektiv, det kan inte annat än ge vinster till både medarbetarna, organisationen och samhället.
september 27, 2009
Michael Moore är i grävartagen igen, och den här gången sätter han tänderna i finanskrisen. Snart är det premiär för nya filmen ”Capitalism: A Love Story”.
Enligt filmens officiella hemsida kommer Moore att utforska den tabubelagda frågan om vilket pris USA betalar för sin kärlek till kapitalismen.
På filmfestivalen i Venedig förklarade Moore att han bestämde sig för att göra filmen eftersom ”vi har en ekonomi byggd på sand, ett korthus”. Han fortsätter: ”Jag tycker att vi har ett ekonomiskt system som är orättvist och odemokratiskt och som går emot de prinicper vi säger att vi tror på”.
Filmen har svensk premiär den 30 oktober.
Se filmtrailern här.
september 22, 2009
Warren Buffet och 27 andra amerikanska högdjur har gjort ett gemensamt uttalande om att det nu får vara slut på den fördärvande kortsiktigheten.
Begreppet ”kvartalskapitalism” fick fäste i den svenska vokabulären när Metalls ordförande Göran Johnsson uttalade sig om ”ett system som stressar sönder det goda näringslivet och dess anställda”, i samband med Ericssons varsel 2001.
År 2004 skrev DN-journalisten Knut Kainz Rognerud en artikel med rubriken ”Snabba klippen på väg ut”. Ett flertal exempel ges där på hur företag på olika sätt protesterar mot det kortsiktiga tänkandet, och Rognerud skriver att ”mycket tyder på att kvartalskapitalismen är på tillbakagång”.
Men, de snabba – och skulle det visa sig ofta ogenomtänkta – klippens tid var knappast förbi, och här står vi nu några år senare, med en finanskris att hantera.
Samtidigt är det nog så att om det finns någonting bra som finanskrisen kan föra med sig så är det just att vi – till slut – börjar omvärdera hur vi förhåller oss till relationen mellan aktieägarvärde och tidsperspektiv. I ett gemensamt uttalande uppmanar nu 28 amerikanska framgångsrika affärsidkare, investerare, forskare med flera till att sluta fokusera på ”värdeförstörande kortsiktighet i våra finansiella marknader” och ger samtidigt förslag på hur långsiktigt värdeskapande för investerare och den allmänna välfärden kan stimuleras.
Jag tror att korstiktighetstänket är djupt rotat, inte bara i incitamentsstrukturer utan också i själva finans- och affärskulturen, och än så länge är Buffet med fleras uppmaning bara ett hopp om en bättre framtid.
september 14, 2009
Ansvarstagande i investeringar och finanser
-stora pengar och stora frågor!
Välkommen på ett panelsamtal och en öppen diskussionskväll med intressanta gäster. Vi samlas med forskaren Emma Sjöström från Handelshögskolan, Kristofer Dreiman från KTH och moderatorn Emma Ihre från Ethix SRI Advisors. I ett panelsamtal och med publikens deltagande kommer frågor kring ansvarstagande i inversteringar och finanser att diskuteras. Tillställningen är öppen men kräver föranmälan.
För inbjudan, anmälan och mer information klicka här
september 10, 2009
De senaste veckorna har de stora dagstidningarna publicerat ett antal ledare och debattartiklar rörande sjukvårdens framtida finansiering. Det började med att tre företrädare för moderaterna i samband med partistämman lanserade tanken att införa en statlig sjukvårdsförsäkring. Strax därefter utropade Skandia ”försäkringsfinansiera vården” i samband med att de lanserade ett nytt försäkringspaket inom detta område. Företrädare för Timbro har talat sig varma för värdet av att göra vinst i vården och dessutom förespråkat modeller med USA som förebild. SvDs ledare reagerade omedelbart på detta under rubriken ”Lär av Holland, inte USA”. Som en viktig del av diskussionen om vårdens finansiering kan också skönjas en diskussion om vårdens kvalitet. Nyligen lanserades webbsiten ”OmVård.se” vars syfte är att bidra med kavlitetsinformation och jämförelser mellan olika vårdgivare.
Denna breda diskussion om den svenska vården är förstås mycket välkommen. Förhoppningsvis kan försäkringsbranschen delta i debatten på ett konstruktivt sätt och därmed öka trovärdigheten för att kunna spela en viktig roll avseende välfärdstjänsternas framtida finansiering. Till sist vill jag också varmt rekommendera läsning av ESO-rapporten ”Den långsiktiga finansieringen – Välfärdspolitikens klimatfråga” skriven av Per Borg.
september 9, 2009
Tretton svenska storägare har nu gått samman genom ett brev till 100 bolag på Stockholmsbörsen där de uppmanas att besvara ett antal frågor om sitt arbete med miljö- och socialt ansvar. Frågorna, som är adresserade till bolagens styrelseordförande, ska vara besvarade inom en månad. 2010 offentliggörs svaren i en rapport. En lista över de som inte svarat kommer också att publiceras.
Hur detta tas emot av företagen är ännu oklart, men under tiden är det intressant att studera läsarkommentarerna på Svenska Dagbladets hemsida, där många tycks vara provocerade av initiativet; framför allt är man tveksam till rimligheten i att investerare adresserar hållbarhetsfrågor överhuvudtaget. Signaturen ”Tomas” skriver bl.a.: ”/…/ Men då undrar ju förstås vän av ordning, är det verkligen staten, försäkringsbolag och andra institutionella investerare som skall bestämma vilka behjärtansvärda ändåmål [sic!] som skall gynnas på bekostnad av aktieägarnas avkastning? Vore det inte bättre om aktieägarna själva fick bestämma vart deras pengar skall gå?”
Jag som hade hoppats att vi hade övergett dogman om att aktieägarvärde och CSR är två oförenliga saker? Ett aktivt hållbarhetsarbete (ej att förväxla med ”behjärtansvärda ändamål”) kan vara ett medel för att uppnå aktieägarvärde. Det är inte givet att det alltid gör det, men det företag som vet att hantera risker och att se affärsmöjligheter genom ett CSR-perspektiv har sannolikt bättre chanser att skapa ett bestående värde för sina aktieägare (se exempelvis Porter & Kramer, 2006).
Antagligen är det ovan nämnda initiativet – inklusive presskonferens – delvis en strategi för att synliggöra inför sina kunder vilken utväxling de får av att placera hos förvaltare som tar ett aktivt hållbarhetsansvar. Detta oaktat så tror jag att initiativet är ett bra sätt att lyfta frågan, med ett tydligt signalvärde till företagssfären.
september 8, 2009
Den ekonomiska krisen spred sig snabbare än någon trott och dess konsekvenser blev generella och kännbara. Under sommaren har de första böckerna som söker få svar på finanskrisens förklaringar samt dess långsiktiga konsekvenser släppts. Samtidigt inkommer också nu de första rapporterna och analyserna om hur mikrofinanssektorn står sig i finanskrisens spår.
Läs Mikrofinanshusets artikel om hur mikrofinansbranschen står sig mot bakgrund av nuvarande finanskris här
september 2, 2009
E24 skriver idag att regeringen frånsäger sig ansvaret för att uppnå jämnare könsfördelning i landets bolagsstyrelser. ”Det är inte politikernas ansvar att bolagen har dålig könsfördelning”, menar Maud Olofsson. Hon anser istället att aktieägarna bör fundera över hur dessa bolag sköts. Mauds passiva inställning till bolagsstyrelsers ojämna könsfördelning kritiseras bl.a. på VA:s blogg om Kvinnor & Makt, där Camilla Wagner använder rubriken ”Riktigt Skamligt Maud” och skriver att hon inte intresserad av vad Maud Olofsson inte vill göra utan skulle hellre vilja veta vad hon vill göra.
Mot bakgrund av en artikel om the Female Economy i senaste numret av Harvard Business Review har Maud Olofsson dock en viktigt poäng när hon menar att företagens aktieägare bör fundera på hur deras bolag når de kvinnliga kunderna. Artikelns författare – Michael J Silverstein och Kate Sayre – konstaterar att kvinnor representerar den största marknadsmöjligheten i världen. Globalt kontrollerar de ca 145 biljoner kronor av den årliga konsumtionen – en siffra som förväntas stiga till hela 203 biljoner kronor de kommande fem åren. Totalt sett utgör kvinnorna en tillväxtmarknad som är större än Kina och Indien tillsammans, mer än dubbelt så stor, faktiskt.
Trots detta visar en undersökning som gjordes av Boston Consulting Group år 2008 att kvinnor anser att de blir oerhört dåligt bemötta av företag. Företagen fortsätter att erbjuda dem dåligt utformade produkter och tjänster och använder föråldrad marknadsföring som främjar kvinnliga stereotyper.
Området Finansiella tjänster vann det föga smickrande priset som branschen som är minst sympatisk gentemot kvinnor. Många kvinnor uppgav att de upplevde bristande respekt från rådgivarnas sida, att de gavs dåliga råd, erbjöds motstridiga strategier och erbjöds fyrkantiga/dåligt anpassade produkter (one-size-fits-all). En av intervjupersonerna sa bl.a. att: ”Jag hatar att bli behandlad stereotypt på grund av mitt kön och ålder, och jag uppskattar inte att bli behandlad som ett barn.”
Läs resten av inlägget här.
september 2, 2009
Inom OECD har värdet på de förvaltade pensionstillgångarna minskat med cirka en fjärdedel under finanskrisen. För många länder har finanskrisen därför inneburit en press på pensionssystem som redan innan krisen var tyngda av påfrestningar till följd av förändringar i demografin. I nedanstående inslag diskuterar en av OECDs pensionsexpert vilka följder som finanskrisen får på pensionerna och vilka reformer som kan vara aktuella att överväga.
http://www.youtube.com/watch?v=F88xQ8BqwnA
september 1, 2009
Enligt Carbon Disclosure Project går stora företags klimatarbete för långsamt för att nå uppsatta mål.
En närmare titt på de individuella mål som världens 100 största bolag satt upp ger ett kombinerat mål om minskade utsläpp av växthusgaser på 1,9 % per år. Det är knappt hälften av de 3,9 % per år som skulle krävas för att de totala utsläppen ska minska med 80 % till 2050, mätt från 1990 års nivå – det som den internationella klimatpanelen IPCC menar är nödvändigt för att undvika allvarliga klimatförändringar.
I rapporten ”The Carbon Chasm” skriver Carbon Disclosure Project att om inte företagen börjar öka tempot kommer målet om 80 % att uppnås först 2089, vilket kan få dramatiska konsekvenser.
Yttermera problematiskt är att de flesta företag inte satt upp mål som sträcker sig längre än till 2012; få tycks ha siktet inställt på en horisont längre fram i tiden. Troligen väntar många bolag på vad Köpenhamnsmötet kan tänkas ge vid handen.
Men, lilla snigel akta dig! Klimatansvar är inte bara en börda att bära på ryggen, det är en möjlighet till effektivisering, innovation, och ledarskap. Dags alltså att höja blicken och öka steglängden.
