Aktuella bankavtal väcker frågor om banksekretessen och medborgarnas integritet
Myndigheterna i USA har under senaste tiden intensifierat sin jakt på den Schweiziska banken UBS amerikanska kunder. Detta har också applåderats i det politiska Washington. Enligt E24 signalerar nu ett möte mellan Hillary Clinton och Schweiz utrikesminister Micheline Calmy-Rey slutet på bankkriget mellan USA och Schweiz. I praktiken innebär deras principöverenskommelse att tusentals amerikaner kan bli åtalade för skattefusk om deras namn lämnas ut till myndigheterna i USA. Kritiska röster har därför höjts om att Schweiziska banker kan få svårare att övertyga kunder i omvärlden att banksekretessen är intakt.
Samtidigt är detta avtal en del av en större trend när det gäller utbyte av skatterelaterad information. Skatteparadis som Caymanöarna, Andorra, Liechtenstein och Monaco har gett efter för de stora nationernas påtryckningar – vilka har sett mångmiljardbelopp dras undan beskattning varje år – och anslutit sig till de regler som utarbetats av samarbetsorganisationen OECD. Även EU-medlemmar som Belgien och Luxemburg har lagt reservationer år sidan.
Förra måndagen (27/7-09) gav samtidigt EU:s ministerråd klartecken för kommissionen och ordförandelandet Sverige att inleda förhandlingar om ett avtal som tillåter USA att ta del av européernas bankaffärer genom det så kallade Swift-systemet (Society for Worldwide Inter-bank Financial Telecommunications). Bakgrunden till avtalet är att det i juni 2006 avslöjades att USA i jakt på terrorister sedan 2001 hämtat information från Swift och mängder av uppgifter om transaktioner i Europa hade lämnats över till CIA, FBI och andra myndigheter, utan att kunderna fått reda på det. Som en följd av detta kom EU och USA överens i juni 2007 om att amerikanska myndigheter får kolla upp transaktioner från europeiska bankkonton, om de kan påvisa att det görs inom ramen för terrorismbekämpning. Det avtal som nu ska förhandlas fram måste godkännas på ett nytt av EU:s ministerråd och är tidsbegränsat. Tanken är att ett nytt ska förhandlas fram när Lissabonfördraget väntas träda i kraft i slutet på året eller 2010.
Informationsutbytet har dock fördömts för att vara ett hot mot integriteten och tyska EU-parlamentariker har krävt att planerna stoppas. I den tid som vi har nu med Ipred, Datalagringsdirektivet, ACTA och FRA så kommer nog ett allt fler politiker anse att det är särskilt angeläget att de här frågorna hanteras noggrant och blir ordentligt belysta. Och även om många medborgare nog kan hålla med myndigheterna om att det är angeläget att begränsa terroristers finansieringsmöjligheter eller att komma åt skattesmitare, så är frågan vilket pris de är beredda att betala i form av inskränkningar i den personliga integriteten. Särskilt komplicerat blir det när europeiska medborgare måste vara beredda att tumma på sin integritet för att amerikanska myndigheter ska kunna få ut det material som de anser är relevant i jakten på personer, som framför allt utgör ett hot mot USA.
februari 14th, 2010 at 12:17
[...] EU-parlamentet röstade ned det omstridda Swiftavtalet, som vi har skrivit om tidigare här på Sind. Och nu i veckan meddelande Justitiedepartementet att regeringen vill införa en ny lag som ska [...]