SIND.NU – Sustainable Insurance and Finance Development
Akademiker, praktiker och debattörer från alla samhällssektorer som vill föra in mer hållbar utveckling i finans- och försäkringsbranschen

Varför inte använda bonuspengarna till klimatsmarta lösningar?

På Financial Times mycket läsvärda Brysselblogg har Tony Barber listat de 5 punkter han anser ska vara toppprioriteringarna för den kommande EU-kommissionen, de tre översta är följande:
1.    Vikten av att försvara, och om möjligt en förstärka EU:s inre marknad. Detta är den Europeiska unionens ryggrad och utgör grunden för EU:s kollektiva tyngd i världen.

2.    Konstruktiva reformer av EU:s finansiella reglering. Barber betonar ”användbara” regler, eftersom de lagförslag som lagts fram hittills enligt honom spänner från såväl mycket bra till mediokra.

3.    En tydligare definition av kommissionens politik för klimatförändringarna och energisäkerhet. Barber vill bl.a. att kommissionen ska utse en ”super-kommissionär” för energi och klimatförändringar.

Min undran är dock om punkt 2 och 3 behöver vara två separata punkter? I viss mån bör förstås delar som rör reglering av finansmarkandens struktur och villkor behandlas avskilt från andra politiska områden, men på ett generellt plan bör regelsystem som ska främja stabila och hållbara finansmarknader utformas så att det också främjar en hållbar utveckling i samhället i stort. Detta är också en tanke som Pontus Schlutz verkar vara inne på. Han har spikat 10 teser i ett kapitalistiskt manifest, där den 4e punkten belyser att om kapitalismen ska bli samhällsbärande måste kapitalisterna också ta samhällsansvar.

Ödets ironi har dessutom gjort att vi har kunnat läsa om  vikten av att hitta långsiktiga lösningar för våra samhällen och marknader samma vecka som det rapporteras om rekordbonusar på Goldman Sachs. Om vinsten håller i sig betyder det att banken kommer att betala ut i genomsnitt över 6 miljoner kronor till sina 29 400 anställda. Det är nytt rekord och högre än under boom-åren. Men bonusfesten väntas väcka stark kritik i USA, enligt FT eftersom Goldman Sachs tvingades ta emot 10 miljarder dollar i statligt stöd för att klara sig igenom krisen. Amerikanska politiker menar att det inte räcker med att banken betalat tillbaka de miljarder de erhöll i statsstöd. Eftersom det stora risktagandet ses som en orsak till finanskrisen som skapat en global recession, måste bankerna inse att de inte kan fortsätta som vanligt och agera som före krisen. Det riskerar att utlösa ett folkligt uppror.

Men varför används inte bonuspengarna – eller i alla fall en del av dem – till olika projekt för att främja hållbara lösningar för företaget och samhället i övrigt, istället för att enbart ge extra kontanter till de enskilda medarbetarna?
Det behöver inte betyda att de enskilda anställda inte främst ska gynnas av dessa satsningar. På WWF:s hemsida finns tipps om hur vi enskilda kan agera klimasmart. En av punkterna är t.ex. att: Jobba hemifrån om du kan – då slipper du resorna till och från jobbet och får dessutom mer tid över till annat. Att företag satsar extra pengar på att ta utforma organisationsformer och system för att gynna distansarbete verkar således som en satsning som gynnar såväl de enskilda medarbetarnas möjlighet till flexibilitet och vårt klimat.
Ett annat område som bör utvecklas är de produkter och tjänster inom finansiella sektorn som inte finns ännu. Även om banker och försäkringsbolag har jobbat aktivt med hållbarhetsprodukter under de senaste åren vilket bl.a. kan illustreras med Swedbanks Världsnaturkort (Varje gång du betalar med Världsnaturkortet skänker banken 50 öre till Världsnaturfonden WWF) samt olika former av miljöbils- och vindkraftslån, så känns det som om potentialen på detta område är mycket större. Här kanske banker, finansinstitut och försäkringsbolagen ska snegla på en av de populäraste arbetsplatserna enligt svenska studenter – nämligen Google. På Google får alla medarbetare använda 20 procent av arbetstiden för att satsa på egna projekt. En idé skulle därför kunna vara att låta medarbetarna driva kreativa projekt inom finansiella tjänster – där hållbarhet ur både ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv är en ledstjärna.

Nya klimatsmarta lösningar inom finanssektorn kan gynna samhället på flera sätt, bl.a. genom att ge upphov till nya gröna jobb och förstås bidra till en bättre miljö. Det borde också ge bättre argument för politikerna att ställa upp även nästa gång om bankerna i framtiden skulle hamna i en situation där de blir tvungna att gå till staten och be att få låna skattebetalarnas pengar.

EU vill att banker ska ha motståndskraftiga ”kapitalbuffertar”

I oktober väntas EU presentera förslag på ny lagstiftning som tvingar bankerna till högre kapitaltäckningsgrader. Enligt dagens Financial Times förväntas EU:s finansministrar, som träffas i Bryssel idag och där Anders Borg nu håller i ordförandeklubban, ge sitt stöd till kommissionens rapport som säger att det finns starka argument för att styra upp dagens regler om bankers kapitaltäckning – som kritiker menar förstärker upp- och nedgångarna i den ekonomiska cykeln.

EU-kommissionens rapport visar att Bryssel har för avsikt att lägga fram lagstiftning inom de kommande tre månaderna som ska öppna för en ”dynamisk försörjning” för EU:s banker. Syftet med de nya lagarna skulle vara att göra det lättare för banker att bygga upp kaptialförsörjningen i goda tider utan att behöva avsätta pengar till särskilda försvagade tillgångar. Tanken är sedan att dessa mer motståndskraftiga ”kapitalbuffertar” som byggts upp under goda ekonomiska tider ska kunna användas för att bättre parera framtida ekonomiska stormar.

Men samtidigt har Peer Steinbrück, Tysklands finansminister, redan signalerat att han kommer att uppmana sina europeiska kolleger att lätta upp kapitalbegränsningarna för medlemsstaternas banker. Finansministern och tjänstemän i Berlin är nämligen oroade för att kreditkrisen kan förvärras i år, eftersom fler banker – i syfte att skydda sina balansräkningar från effekterna av konjunkturnedgången – kommer fortsätta att undvika riskfylld utlåning. Steinbrück anser därför att man måste skilja mellan den de verktyg som behövs just nu för att reda ut den här krisen och den uppsättning nya verktyg, som behövs för att kunna undvika en kris av denna omfattning i framtiden.

En av de idéer som EU: s finansministrar förväntas diskutera är att begränsa effekterna på kapitalkraven som uppstår i samband med nedgraderingar i kreditvärdigheten.

På dagens möte ska Sverige även presentera sina prioriteringar inom det ekonomiska- och finansiella området under de kommande 6 månaderna. Kort sammanfattat så anser Borg att första steget är ett gemensamt åtagande att återställa balansen i de offentliga finanserna. Andra steget är ett nytt ekonomiskt reformprogram för mer tillväxt och högre sysselsättning. Som tagits upp tidigare på denna blogg diskuterade finansministrarna redan i våras behovet av långsiktigt hållbara offentliga finanser. Detta ämne lär sannolikt vara lika aktuellt under höstens arbete.

Häromdagen råkade vi ut för något märkligt

Bilradion fick spelet och började byta kanal ungefär som när någon zappar med tv-remoten. Så småningom fastnade den på en kanal där vi fångade upp följande konversation mellan två individer av okänt ursprung:

A: Hej, vi har landat.
B: Hur ser det ut?
A: Som vanligt.
B: Som vanligt?
A: Ja, som vanligt. Här har inget hänt sedan vi var här för 100 år sedan. Människorna är precis som vanligt. De är helt upptagna av sin teknologi och hittar ständigt på nya saker.

Inlägget är skrivet av: Göran Gennvi www.wild.se  och Michael Pieschewski www.ltinside.org 
Läs resten av inlägget här.