Arkiv
april 27, 2009
För en tid sedan startade jag en diskussion på sind.nu kring vem som bär det finansiella ansvaret vid olika typer av katastrofer.
Kraftiga stormar och orkaner är fullt försäkringsbara och är således bra exempel på katastrofhändelser där finansieringen i allt väsentligt bärs av privat försäkring. Riskerna går att beräkna och det finns en fungerande återförsäkringsmarknad även för mycket stora skadebelopp, minst 3 gånger högre än kostnaderna för Gudrun. Detta är värt att notera eftersom staten i efterhand valde att kompensera även oförsäkrade skador från Gudrun. Kompensation i efterhand till oförsäkrade är i grunden osunt eftersom det skapar oklarhet huruvida försäkring bör tecknas eller inte. Liknande diskussioner förekom också efter Tsunamin. Även andra naturfenomen såsom tex jordbävning är som regel möjliga att försäkra särskilt i vår del av världen där exponeringen är begränsad.
För ett par år sedan blev det stort pådrag i många olika samhällsektorer kring ett förväntat utbrott av fågelinfluensa. Det kan tyckas som mycket väsen för ingenting men konsekvenserna av en omfattande pandemi är svåra att överblicka och får inte underskattas. Nu är det dags igen genom den mexikanska svininfluensan.
Hur ser ansvarsfördelningen ut vid ett omfattande influensautbrott? En god hypotes är att traditionella samhällsfunktioner såsom sjukvård och socialförsäkringar kommer att bära de största kostnaderna. Privat försäkring kommer att utgöra ett viktigt komplement och ersätta de skador som omfattas av försäkringsvillkoren från ett stort antal olika försäkringsprodukter. Det kan handla om de flesta typer av personrelaterade försäkringar såsom sjuk- och livförsäkring, både individuellt tecknad och i gruppförsäkringsform. Dessutom kan säkert en del utnyttja de olika typer av vårdförsäkringar som på senare tid vuxit på på försäkringsmarknaden.
april 22, 2009
Idag den 22 april är det ”Earth Day”.
Tanken med dagen, som instiftades redan på 1970-talet, är inspirera till att värna vår gemensamma miljö.
Earthday Network har skapat en portal där man kan skriva in aktiviteter som man själv tänkt genomföra för att dra sitt strå till stacken för en bättre framtid. Genom miljarder gröna aktiviteter på individnivå kan vi tillsammans göra stor skillnad, menar Earthday Network.
Organisationen utmanar oss alla med frågan ”vill du tillhöra den gröna generationen?”. Jag gläder mig, för här avgörs inte generationstillhörighet av när man är född: Alla har möjlighet att tillhöra den gröna generationen, eftersom det handlar om att göra ett eget val, och ta saken i egna händer. Det är upp till oss! Det är med den känslan i ryggen som vi – individer, organisationer, politiker – kan kavla upp ärmarna och jobba för en bra framtid för alla!
april 21, 2009
Presentation on diversity by KI President, Harriet Wallberg-Henriksson, on April 23rd at Stockholm School of Economics
Warm welcome to a presentation by President Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutet (KI), on equal opportunity, gender equality and diversity. KI is one of Europe’s largest medical universities involving 2000 researchers, 2300 doctoral candidates and 6000 students from around the world.
President Wallberg-Henriksson will share her experiences from KI on April 23rd, 10-11 in lecture hall KAW at Stockholm School of Economics, Sveavägen 65.
For more information please contact lin.lerpold@hhs.se.
Welcome!
april 18, 2009
När Anders Borg presenterade vårpropositionen den 15e april meddelade han att antalet personer i åtgärder beräknas öka från 85.000 till 250.000. Anders Borg varnade också för bakslag när världsekonomin slutar att falla handlöst. Men tröstande konstaterade han på slutet att det vänder förr eller senare, även om vi inte är igenom krisen ännu.
Tiotusenkronorsfrågan för tillfället verkar vara om det går att hitta bra sätt att göra prognoser som kan indikera den framtida ekonomiska utvecklingen på kort och medellång sikt. Och det saknas inte exempel på försök att hitta nya eller i alla fall kompletterande metoder för att försöka förutse den framtida ekonomiska utvecklingen.
Under rubriken ”Elva år av misär väntar” rapporterar finska Hufvudstadsbladet om olika framtidsscenarier som finska Näringslivets delegation EVA målar upp. De flesta ekonomiska prognoserna brukar sträcka sig något eller några år framöver, men i rapporten Globala scenarier presenteras prognoser som sträcker sig ända till 2020 . Rapporten presenterar fyra olika alternativ till hur världsekonomin ser ut 2020– och precis som i de flesta prognoserna för tillfället bjuder dessa på flera dystra utsikter. I den dystraste versionen är världsekonomin på gränsen till en kollaps, krigshotet är akut, epidemier och massarbetslöshet sprider sig, EU har förlorat sin handlingsförmåga och Finland har inte längre råd att sköta om hälso- och sjukvården och utbildningen. I den mest optimistiska prognosen utgår man från att USA och EU snabbt repar sig från recessionen som blir ganska kortlivad. USA får fason på sin ekonomi och återfår sin status, EU blir starkare, klimatförändringen bromsas upp, ny teknologi tas i bruk och även Afrika går mot bättre tider. I det här alternativet går det också bra för Finland.
Kan Google hjälpa prognosmakare?
Förutom EVAs framtidsscenarier finns det också andra innovativa sätt att försöka förutse den ekonomiska utvecklingen. En fråga som har ställt är bl.a. om Googles sökfrågor kan hjälpa till att förutspå ekonomisk verksamhet? Hyunyoung Choi och Hal Varian på Google har studerat om man kan använda Google Trends data som underlag för att göra ekonomiska analyser. Google Trends ger dagliga och veckovisa rapporter om sökvolymen på sökord som har anknytning till olika branscher. Deras hypotes är därför att denna frågedata kan vara korrelerad med den aktuella nivån på den ekonomiska aktiviteten i en viss sektor och därmed kan vara till hjälp när man bedömmer efterfrågan på dessa produkter. De påstår inte att Google Trends data kan hjälpa till att förutsäga framtiden. Snarare att Google Trends kan hjälpa till att förutse dagens aktivitet. Till exempel skulle volymen av sökningar på ett visst bilmärke under andra veckan i juni kunna vara till hjälp när man gör bedömningar av junis försäljningssiffror, inför att rapporten släpps senare i Juli.
Ny teknik ger nya möjligheter, frågan är om våra nya internettjänster och internetvanor också kommer hjälpa oss att bättre kunna förutspå den ekonomiska utvecklingen och göra säkrare prognoser. Detta är i sådana fall bara ytterligare ett exempel på den internetbaserade affärsnyttan som de nya digitala tjänsterna erbjuder.
april 15, 2009
För ett par veckor sedan var jag på ett seminarium, arrangerat av somaliska föreningen i Malmö. Det handlade om lån utan ränta. I föreningen hade man under ett års tid drivit projektet ”Somaliska kvinnor startar företag”, finaniserat av NUTEK/Region Skåne och Malmö stad. När det blev aktuellt för kvinnorna att söka finansiering för sina företag upptäckte man problemet med låneräntan. Kvinnorna kunde, av religiösa skäl, inte ta lån där de behövde betala ränta.
I Sverige finns JAK medlemsbank (www.jak.se) som erbjuder lån utan ränta. Problemet är att den avsättning som JAK gör för att omfattas av bankgarantin är placerad i räntebärande papper. Därför är det oklart om de somaliska kvinnorna kan använda sig av JAK.
Istället efterfrågas lösningar som påminner om den som exempelvis Islamic Bank of Britain använder sig av (www.islamic-bank.com). I slutet av 2007 publicerade Helsingborgs dagblad artikeln ”Islamiska lån utmaning för bankerna” (http://hd.se/ekonomi/2007/12/28/troende-muslimer-vill-ha-laan-2/). I denna artikel förklaras lösningen på följande sätt:
”Enkelt förklarat köper banken villan och säljer den sedan till kunden genom avbetalningar. Slutpriset är fast och kunden vet exakt hur stor kostnaden kommer att bli. Under avbetalningsperioden ökar kundens andel av villan samtidigt som bankens minskar. Och istället för ränta på utlånade pengar kommer bankens förtjänst från hyra av kunden som bor i villan under avtalsperioden.”
Problemet i Sverige är att banker exempelvis inte får äga fastigheter och ett avtal om köp av fastighet i framtiden är inte juridiskt bindande. Frågan är också hur många av Sveriges ca 450 000 muslimer som de facto efterfrågar lån utan ränta.
Seminariet och diskussioner som jag fört efteråt har fått mig att fundera på om det finns behov av lånelösningar utan ränta i Sverige. I så fall; kan de legala hindren överbryggas? Är marknaden tillräckligt stor? Det skulle vara spännande att få veta om diskussionen ens förs på affärsbankerna kring denna potentiella möjlighet. Eller har man missat ett helt marknadssegment?
april 8, 2009
En färsk rapport från Ceres identifierar ett stort antal nya försäkringsprodukter som lanserats under 2008 för att bidra till att hantera klimatförändringar.
I rapporten nämns 643 klimatrelaterade aktiviteter världen över, inklusive en fördubbling av nya försäkringsrelaterade produkter under året som gick. Bland exemplen återfinns försäkringar för produktionsunderskott av vind- och solkraft, och försäkringar för humanitära nödsituationer till följd av torka.
Trots att många kreativa lösningar tagits fram på sistone och att det numera tycks finnas en djupare förståelse om klimatfrågan i försäkringsbranschen så menar rapporten det finns stort utrymme för förbättringar:
“Without insurance innovation and investment we will not achieve the challenge of avoiding extreme climate change impacts and realizing a low-carbon global economy. So here is a challenge to the industry: How will insurers help policymakers, the capital markets, and customers meet these challenges?”
Läs rapporten: ”From risk to opportunity: Insurer responses to climate change 2008”
april 7, 2009
År 2005 var FN: s internationella år för mikrokrediter och 2006 gick Nobels fredspris till Muhammad Yunus och Grameen Bank för sina ansträngningar att skapa ekonomisk och social utveckling genom mikrofinansieringsprogram.
Idag finns många mikrofinansieringsinstitut (MFI) runt om i världen som erbjuder fattiga privatpersoner och företagare finansiella tjänster. Det innefattar sparande, lån och försäkringar. Detta arbete är inriktat på att skapa en ekonomisk och social hållbar utveckling.Vill du lära dig mer om vad mikrofinansiering är och hur det fungerar rekommenderas du att anmäla dig till Lin Lerpolds föreläsning den 22 april kl 12-13 på Handelshögskolan. Lin Lerpold (Ek.Dr.) är biträdande professor vid Handelshögskolan i Stockholm och medlem av Sustainability Research Group, SURE . Hennes forskning fokuserar på hållbarhet liksom företagens ansvar inom mänskliga rättigheter området.
april 2, 2009
Vi kan i dag läsa i pressmeddelandet att regeringen vill klimatanpassa våra städer.
Carlgrens förslag handlar om att minska CO2 utsläppen och inte om att anpassa våra städer för att minska skador genom t ex översvämningar. I detta sammanhang kan vi även notera från förra veckans Uppdrag granskning att t ex kommunerna längs Vänerns strand avser att bygga nya bostadsområden på mark som med all sannolikhet kommer att översvämmas med viss regelbundenhet.
Ingår denna bebyggelse i Carlgrens anpassning? Att reparera vatten skador kommer medföra väsentliga CO2 utsläpp i form av byggnadsmaterial m m som behöver slängas och återproduceras, transporter och destrueras i samband med reparationen och till detta kommer avfukting av byggnader.
I förra veckan kunde vi även läsa på SIND att det finns förväntningar på att försäkringsbolagen ska betala för skador i samband med sjönära boende. Försäkringsförbundet har för branschens räkning i samband med Klimat- och sårbarhetsutredningen framfört att om ett bostadsområde gång efter annan utsätts för översvämning kommer bolagen först att höja premien och därefter – om skadorna blir alltför stora eller frekventa – avstå från att meddela försäkring. Redan i dag förekommer omfattande regresser på översvämningsskador från försäkringsbolag mot kommuner för brister i kommunal planering av bl a VA-nät. Kommunerna får nu anses ha kunskap över de konsekvenser som klimatförändringarna medför i form av stigande vattendrag. Inträffar översvämningsskador på nybyggda strandnära fastigheter i områden med översvämningsrisk så kan kommunen räkna med att få stå kostnaden för brister i planeringen.
Det förefaller mycket oansvarigt att bygga bostäder på sådan riskutsatt mark. Om ett helt område drabbas under vintertid kan detta leda till att det inte bara blir svårt att ta sig in i fastigheten, utan elektriciteten kan slås ut med risk för frostskador i lägenheterna. Dessa lägenheter kommer sedan bli obeboliga under en längre tid, lång tid efter det att vattnet sjunkit undan och reparationsarbete kan sättas i gång. Var ska bostadsområdets invånare ta vägen? Det är inte bara de på bottenvåningen som drabbas. Har kommunen ett nytt bostadsområde som är bättre höjdlagt som kan ta mot dessa? Det kan röra sig om flera hundra hushåll som drabbas.
Vad händer med värdet på bostaden? Vem vill flytta dit? Vilken upplysningsskyldighet har kommunerna om risken för skador genemot den som ska köpa sig en bostad i riskutsatt område?
En sak är säkert. Med den ökade kunskapen försäkringsbranschen inhämtat om ökade klilmatrisker kommer det sannolikt bli svårt att finna försäkringsbolag som är villiga att utan omfattande reservationer teckna fastighets- och hemförsäkringar för strandnära bebyggelse i Vänerområdet. Miljövinsterna med att klimatanpassa städer kommer ätas upp av kostnaden för de skador som inträffar när strandnära bostadområden översvämmas.
/Staffan Moberg
Försäkringsförbundet
april 1, 2009
I dag träder den omdebatterade Ipredlagen i kraft – som gör det möjligt för industrin att jaga fildelare. Jag är varken är jurist eller överdrivet insatt i just Ipred-frågan, men har ändå följt debatten rätt väl och det finns ett antal aspekter jag tycker är extra intressanta ur försäkringssynpunkt. Två huvudfrågor som har diskuterats i samband med Ipred-lagen är vilka som kommer att påverkas av lagen samt vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för dessa personer. På Expressens debattsida hävdar till exempel Henrik Alexandersson, som är debattör och bloggare, att lagen kommer bli ett fiasko och i stort sett kommer bara amatörer och oskyldiga få problem.
Mot bakgrund av denna typ av påståenden börjar allt fler undra om Ipred-lagen innebär att i stort sett vilken vanlig tonårsfamilj som helst nu riskerar få otrevliga brev från stora skivbolag som kräver sonen/dottern på hundratusentals kronor eller i värsta fall miljonbelopp?
Och om det nu händer, vem ska då familjer och privatpersoner vända sig till för att få ekonomisk hjälp för att hävda sina rättigheter? Enligt justitieministern Beatrice Ask kommer hemförsäkringen att ta hand om denna problematik och säkra att oskyldigt anklagade får möjlighet att hävda sin rätt.
Samtidigt skriver Leo Erlandsson på sin blogg att det inte på något vis är säkert att privatpersoner kan få hjälp från försäkringsbolagen. (För den som är ytterligare intresserad av denna fråga har han lagt ut en mailkonversation han har haft med sitt försäkringsbolag om detta ämne på sin blogg.)
Och i en artikel i Metro för ett tag sen belyste även Marianne Levin, som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet vissa frågetecken kring vilka kostnader hemförsäkringen egentligen täcker. Hon påpekade att det måste det ha skett ett intrång för att man ska kunna dömas till skadestånd enligt ipred-lagen. Och definitionen på ett intrång är att det är ett brott mot lagen. Marianne Levin tror därför inte att försäkringsbolagen har tänkt på immaterialrätt när de säger att hemförsäkringen skyddar personer om de blir stämda så länge de inte har gjort något brottsligt. I Ipred-fallet använder man en civilprocess men det bygger på att man begått något som rubriceras som brottsligt handling. Till exempel intrång i upphovsrätten.
Det verkar således finnas en del frågetecken när det gäller hur stort försäkringsskydd privatpersoner faktiskt har mot Ipred. Men samtidigt finns det signaler om att vi snart kan få bättre insikt i detta. Henrik Pontén, Antipiratbyråns jurist, säger till exempel till TT idag att film- och musikbranschen inte kommer att tveka att använda den nya Ipredlagen.
Den snabba teknikutvecklingen på internet både fascinerar och utmanar. Fildelningsproblematiken innebär antagligen att försäkringsbolagen inom en ganska snar framtid kommer börja se hur hemförsäkringens utformning passar ihop med utvecklingen på Internet samt den vidhängande lagstiftningen. Hittills verkar det som om teknik och juridik inte riktigt talar samma språk. Till exempel att försäkringen gör undantag för en fildelning som gjorts i vinstsyfte eller varit för ”allmän spridning”. Samtidigt som ju Internet i sig är allmänt.
