SIND.NU – Sustainable Insurance and Finance Development
Akademiker, praktiker och debattörer från alla samhällssektorer som vill föra in mer hållbar utveckling i finans- och försäkringsbranschen

Welcome international readers!

Now you can take part of this Swedish blog’s contributions thanks to an online translation service. You can view all of the contributions in English, Spanish, Finnish or German. You just have to click on the symbol with the language flags at the end of each article.  Then Google translates from Swedish to one of the languages you have chosen. 
Be aware of the sometimes imperfect translation but at least you get the main outlines of the chosen article.The most important is that you are able to comment the contributions and be part of the debate and dialogue-how to reach a sustainable insurance and finance development is of course a global issue!

Ansvarsfullhet i banksektorn: Lösningar för hemlösa

Mitt i mediebruset om den pågående turbulensen bland etablerade finansinstitut och desammas bristande ansvar erbjuder senaste numret av Situation Stockholm ett annat perspektiv på ansvarstagande: En bank för hemlösa.

Det är i Glasgow denna innovativa idé har uppstått, som en lösning på hemlösas och andra marginaliserade gruppers svårighet att skaffa ett bankkonto och därmed att betala räkningar i tid, hushålla med sina besparingar, eller ens få en eventuell lön utbetald. Banken, som heter Grand Central Savings och är en förgrening av organisationen The Big Issue, har redan 1200 konton utan att man gjort någon reklam för verksamheten.

Bankens mål är att bryta hemlösas och andra utsatta gruppers ekonomiska isolering, vilket kan vara en kritisk punkt för dessa personers möjlighet att upprätta eller upprätthålla en fungerande tillvaro.

När får vi se ett liknande initiativ i Sverige?

———————————————————

Jag passar också på att skicka med ett lästips som ger perspektiv på tillvaron; den nyss utgivna boken ”Hemlös – med egna ord”.

Carnegiefallet visar att förtroendet är bankens viktigaste kapital

Som har konstaterats tidigare på denna blogg har den aktuella finanskrisen på ett övertydligt sätt visat att finansiella systemets viktigaste byggsten är förtroendet för såväl systemet som sådant liksom för dess aktörer. Det märks allt tydligare på alla nivåer.

Enligt Bo Lundgren funderade staten på att stänga ner Carnegie, vilket man dock ansåg antagligen skulle ha inneburit en säker förlust för staten. Av de olika alternativen som övervägdes ansågs alternativet att Riksgälden tog panten för lånet och därmed blev ensam ägare kvar i Carnegie vara det bästa sättet att minimera skattebetalarnas kostnad och kanske till och med få pengar över när Riksgälden så småningom har sålt ut verksamheten igen.

Pontus Schultz är inne på samma spår och konstaterar i sin blogg att det troligen var den enda möjliga vägen att gå. Han skriver vidare att ”Regeringens agerande ger lugn och trygghet. Följdverkningarna av ett Carnegie med indraget tillstånd och hotande konkurs, utan tydliga ägare skulle kunna bli katastrofala. För sparare med pengar i firman, för andra finansiella institut med engagemang mot Carnegie och för förtroendet för hela det svenska finansiella systemet.

Den svenska regeringen ville alltså undvika att göra samma misstag som den amerikanska regeringen gjorde när man lät Lehman Brothers gå omkull och valde istället skydda samhällsviktig infrastruktur, dvs. att upprätthålla förtroendet för vårt finansiella system.

Den spännande frågan är dock hur många fler banker eller andra företag som t. ex. försäkringsbolag som Sverige och andra länder kan och har råd att rädda för att upprätthålla förtroendet för det som anses vara samhällsviktiga system och på vilka kriterier skall dessa ingrepp skall göras?

En del av svaret på ovanstående frågor är antagligen att man i framtiden försöker hitta samarbetsformer där finanssektorn, staten och andra offentliga aktörer gemensamt verkar för att bygga upp ett finansiellt system som är hållbart och klarar att upprätthålla ett -åtminstone – grundläggande förtroende även i kristider.

Har du pension tension blues?

Som ett tillägg till mitt tidigare inlägg om aktiva pensionsval vill jag passa på att uppmärksamma att det finns underhållande sätt att informera om finansiella risker och pensionssparande. Var så goda, klicka på länken, höj volymen på datorn och luta er tillbaka i kontorsstolen!

http://www.pensionriskmatters.com/2008/02/articles/fun/move-over-madonna-pension-tension-blues-video-debuts/

Klimatfrågan – Fördjupad analys inom försäkringsbranschen

Försäkringsbranschen måste förbereda sig och sina kunder inför framtidens förändrade klimat. Många prognoser pekar på både ett ökat antal och kraftigare väderrelaterade skadehändelser vilket kommer att leda till ökade skadekostnader. Detta kan i sin tur påverka premiernas storlek och försäkringsbolagens vilja att försäkra särskilt utsatta objekt. Försäkringsbolagen är i frontlinjen avseende den praktiska hanteringen klimatförändringarnas effekter eftersom de möter sina kunder både före och direkt efter en skada inträffat. De kan därmed också aktivt medverka till att förebygga och begränsa skador.

I början av november genomfördes en tvådagars klimatkonferens i Oslo där försäkringstemat stod i centrum. Konferensen bidrog till att sammanföra forskare med beslutsfattare från bla försäkringsbranschen och den offentliga arenan i syfte att stimulera till diskussion och ökad dialog. Konferensen gav med sitt breda anslag en god överblick över aktuell klimatrelaterad forskning och dess bäring på försäkringsområdet.

Reflektion: Ryssland och hållbar utveckling

Förra veckan var jag i Moskva, inbjuden av British Council att träffa representanter från sammanlagt 24 europeiska länder för att prata om hållbar utveckling och social innovation med fokus på städer och urbanisering. Ett besök som var både skrämmande, spännande och lämnade en lätt modfälld eftersmak. Miljö och hållbar utveckling lyser med sin frånvaro i denna världsstad med åtta miljoner invånare. Deltagare under besöket var arkitekter och stadsplanerare, men även representanter från organisationer och plattformar som driver olika initiativ för att förändra vår städer i en mer hållbar riktning.
Läs resten av inlägget här.

Ramverken för den ekonomiska och finansiella politiken förändras – i såväl USA som Europa

Dagens industri (5/11 -08) rapporterar att ekonomiska bedömare hoppas att Barack Obamas stora seger i USA:s presidentval och demokraternas framsteg i kongressen kommer bädda för kraftfulla åtgärder mot lågkonjunkturen och finanskrisen.

Europa tog initiativ till att skapa ett system för att hjälpa europeiska krisdrabbade banker och USA följde sedan efter. Men nu behöver Storbritanniens premiärminister, Gordon Brown och Frankrikes president, Nicolas Sarkozy ett tydligt ledarskap från Barack Obamas sida för att reparera skadorna i den globala ekonomin. Den amerikanska ekonomin är fortfarande större än de 15 euroländernas. Denis MacShane, ledamot i brittiska Labour partiet, konstaterade till exempel i International Herald Tribune (5/11 – 08) att människor längtar efter ekonomiskt ledarskap från USA:s sida, som inget annat land är kapabelt att leverera.
I samma anda har europeiska kommissionens ordförande, José Manuel Barroso och andra ledare i EU-länderna gratulerat Obama till hans seger och uttryckt en förhoppning om att det nu kommer deklareras ”förnyade åtaganden”  från Europas och USA:s sida att hantera den på gående finanskrisen liksom även aktuella utrikespolitiska frågor.

Idag är allt fokus på USA och hur Obamas ledarskap, framför allt hans förändringsambitioner ska kunna avhjälpa den pågående finanskrisen samt bidra till en ny utveckling inom den globala ekonomin. Men man ska samtidigt komma ihåg att ramverken för den ekonomiska och finansiella politiken även kommer att förändras  i Europa under det kommande året. Först och främst är det val i Tyskland nästa år – där kampanjen med säkerhet också kommer att påverka andra länders positioner. Sedan är det val till Europaparlamentet i juni 2009 och i november 2009 inrättas en ny EU-kommission. Detta innebär troligtvis helt nya förutsättningar för den inre marknaden och den finansiella politiken. Som en konsekvens av den pågående integrationen av Europas finansmarknader bygger idag allt fler nationella lagar på EU-direktiv, vilket innebär det att förändringsvindarna inom finanspolitiken har stora möjligheter att blåsa starkt under 2009 – på båda sidor av Atlanten.

Givande SIND-seminarium om PPP!

Igår (4 november) hölls det första seminariet i regi av SIND. Temat var Public Private Partnerships (PPP) på välfärdsområdet. Diskussionen handlade om det möjliga och önskvärda i att komplettera de offentligt finansierade välfärdssystemen med privata inslag. 

Från mitt perspektiv (som en deltagarna i diskussionen) var det en väldigt givande eftermiddag! Det är alldeles för sällan som representanter från de akademiska, politiska och privata sektorerna slår sig ihop och diskuterar viktiga framtidsfrågor. Även publiken bestod av välfärds- och försäkringsintresserade personer från alla samhällssektorer, inklusive den i sammanhanget så viktiga ideella sektorn. Den mixen bidrog i väldigt hög grad till värdet på diskussionen och gjorde dessutom att gårdagens seminarium verkligen levde upp till den bärande SIND-tanken, att fungera som mötes- och diskussionsplats för olika discipliner med gemensamma intressen! 

När det gäller diskussionens innehåll kan vi konstatera att det åsikterna gick isär en hel del men att de flesta ändå verkade överens om problembilden, dvs. att vi i Sverige p.g.a. den demografiska och ekonomiska utvecklingen har stora välfärdsutmaningar framför oss. Jag själv argumenterade för att PPP kan och bör vara en del av lösningarna på dessa utmaningar medan några av politikerna menade att problemen i första hand bör hanteras genom höjda skatter och tillåtande av perioder med budgetunderskott. Oavsett vem som har rätt tror jag det viktiga är att diskussionen nu har kommit igång och att den fortsätter framöver. Ni som var där kunde konstatera att jag själv hade så mycket att säga i frågan att jag trots att jag pratade med ljusets hastighet ändå lyckades försena kaffepausen och fick hoppa över en tredjedel av presentationen! Sorry, jag ska ta det lugnare och kortare nästa gång. 

Jag vill rikta ett stort tack till Jessica Dymén på SIND, moderator Erika Augustinsson, Joakim Palme och övriga panelister samt ett minst lika stort tack till alla er i publiken som kom och lyssnade till den här diskussionen i välfärdsutvecklingens framkant. PPP är ett stort och utmanande ämne och jag ser fram emot både kommande seminarier och diskussioner och fler inlägg här på SIND.NU. Ha det gott och ett stort tack till er alla!

Jens Magnusson, SEB

Aktiva pensionsval – alltid bra för individen?

I Sverige har det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalade tjänstepensionerna förändrats från förmånsbestämda pensioner, där stat eller arbetsgivare bär den finansiella risken, till avgiftsbestämda pensioner där individen istället bär den finansiella risken.

Mot bakgrund av den pågående oron på de finansiella marknaderna kan man möjligen fråga sig om finansiell risken, som alltid är lätt att bära i uppgång, nu gör sig påmind i form av en Norénsk oro vid köksbordet. Hur var det nu med mina PPM-fonder? Vad säger kvällstidningens fondexpert? Han som också dyker upp i sportbilagan som konstruktör av veckans V75 system. Var det Asien eller Sydamerika som man skulle ”satsa på”? Eller ska man ”spika” avdelning 1 ITP, och lägga allt i räntefonder?  Finansiell portföljteori liksom överförd från travsporten.