SIND.NU – Sustainable Insurance and Finance Development
Akademiker, praktiker och debattörer från alla samhällssektorer som vill föra in mer hållbar utveckling i finans- och försäkringsbranschen

Vad är PPP?

Den svenska välfärden står inför stora utmaningar framöver. De demografiska och ekonomiska utmaningarna är enorma medan förslagen då det gäller finansiering är få.

En av lösningarna på problemen skulle kunna vara Public Private Partnerships, så kallat PPP. Men i Sverige är PPP-diskussionen inom välfärdsområdet i stort sett obefintligt. Orsak: ämnet hamnar lätt i en politiserad höger-vänster debatt.

Vill du delta i diskussionen om PPP inom välfärdsområdet är du välkommen att anmäla dig till det första SIND-seminariet som går av stapeln på Handelshögskolan den 4 november!
Joakim Palme debatterar med Jens Magnusson vilket därefter kommenteras av en politikerpanel, [läs mer].

Här nedan kan du läsa Erika Augustinssons artikel om PPP utifrån en intervju med Joakim Palme, VD på Institutet för Framtidsstudier och Jens Magnusson, Välfärdsekonom på SEB, som också deltar i ovanstående seminarium. 

PPP- Vad är det?

Av Erika Augustinsson

Den svenska välfärden står inför stora utmaningar framöver. De demografiska och ekonomiska utmaningarna är enorma medan förslagen då det gäller finansiering är få.

En av lösningarna på problemen skulle kunna vara Public Private Partnerships, så kallat PPP. Men i Sverige är PPP-diskussionen inom välfärdsområdet i stort sett obefintligt. Orsak: ämnet hamnar lätt i en politiserad höger-vänster debatt.

Det menar i varje fall Jens Magnusson, som är välfärdsekonom på SEB och en av få som tittat närmare på Sveriges möjligheter att använda sig av Public Private Partnerships( OPS, Offentlig och Privat Samverkan) inom välfärdsområdet.

- Vi måste få in mer kapital för att kunna finansiera välfärden framöver. Den problemformuleringen är de flesta överens om. Det är i diskussionen kring hur det ska göras som åsikterna går isär, säger Jens Magnusson.

Han menar att diskussionen kring PPP ofta blir alltför politisk och ideologisk där debattörer hamnar i en gammal retorik kring vad som ska vara privat och offentligt, beroende på politisk hemvist.

-Visst, på 70-talet när direktören fick en privat vårdförsäkring då var det en gräddfil för de rika, men så är inte fallet idag. När en hel kommun köper privata vårdförsäkringar då är det ett vulgärargument att hävda att det är en gräddfil för rika. Faktum är att vi redan idag har 130 000 personer som har väntat i vårdköer längre än vad staten har sagt ska vara maxtid. (läs resten av artikeln genom att klicka på Read the rest of this entry nedan)

PPP-initiativ har hittills i Sverige mest handlat om samverkan kring infrastruktur som t ex vägbyggen och inom idrott och kulturområdet, t ex genom gemensamma finansieringar av idrotts- och kulturanläggningar. Men när det gäller att utveckla PPP-initiativ inom välfärdsområdet så hamnar vi i ett känsligt politiskt läge.

- Inga svenska politiker har vågat ta till sig den situation vi står inför, det vill säga att den svenska sjukvården idag kostar omkring 220 miljarder kronor och man räknar med en ökning med 50 procent inom de närmaste 20 åren. Samtidigt som skattefinansieringen bara ökar med knappt 15 procent. Det innebär ett gap på 80-100 miljarder. Det behövs en jätteinvestering i svensk välfärd framöver, skattebasen räcker inte, säger Jens Magnusson.

Genom att öppna för en ökad samverkan mellan privata och offentliga aktörer på välfärdsområdet kan man hitta nya finansieringsalternativ. Men det krävs att diskrepansen mellan vad vi säger i teorin och vad gör i praktiken minskar. Nya former för samverkan är ett måste och liksom att arbeta gränsöverskridande

- I Sverige har vi en liten splittrad bild då det gäller PPP, de flesta jobbar inom sin nisch och det finns ingen helhetssyn. Men det är inga direkta låsningar, ibland ser vi ryggmärgsreaktioner där alla från vänster tycker att allt privat är dåligt och vice versa. Men jag tycker att det finns en ökad medvetenhet om att det behövs ett samspel mellan privata och offentliga lösningar på välfärdsområdet.

Det säger Joakim Palme som är VD på Institutet för Framtidsstudier och professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Att det finns ett ökat medvetande menar Palme beror på två saker; dels att antalet privatförsäkringar ökar generellt sett i Sverige men också som en reaktion på 90-talets privatiseringsvåg där vi gick från offentliga till privata lösningar och idag har insett att det inte fungerar utan att det krävs ett samspel.

Palme var själv aktiv i det ideella initiativet Pensionsforum som startades i slutet av 90-talet där olika privata och offentliga aktörer samlades för att diskutera pensionssystemet. Liknande initiativ behövs idag på bred front och inom olika områden menar Palme.

- Men min erfarenhet från Pensionsforum är att många aktörer inte hade förmågan att lyfta blicken från det egna intresset. Och det var också något som jag kritiserade dem för då.

Möjligen är tiden idag mer mogen för liknande gränsöverskridande initiativ. Gränsuppluckringen mellan olika samhällssektorer är idag tydligare än tidigare. Vi ser till exempel hur diskussionen kring var gränserna går i ansvarsfördelningen mellan den offentliga sektorn och frivilligsektorn har varit uppe för debatt en längre tid.

Palme ser en risk i att debatten kring PPP inom välfärdsområdet är oreflekterad och ogenomtänkt. Det kan leda till att partnerskapet präglas av dåligt fungerande samspel och att de privata lösningarna tar över och knuffar ut folk från skydd.

- Det är en allmänt utpräglad missuppfattning, att drar man ner på det offentliga så kommer det privata att kompensera. Men titta hur det ser ut på tandvårdsområdet, där staten har dragit sig tillbaka. Där har vi heller inte fått en bra lösning.

Både Jens Magnusson och Joakim Palme är överens om att problemen som den svenska välfärden står inför är stora och att en diskussion kring alternativa finansieringslösningar är nödvändig och akut. Samtidigt som de båda är hoppfulla kring hur det kan se ut om tio år.

- Om tio år då har 40-talisterna gått i pension och äldreomsorgen kommer att vara hårt belastad. Vi kommer inte att kunna skattefinansiera all vård som behövs utan det kommer krävas prioriteringar. Så det finns all anledning att sätta igång en större diskussion kring PPP redan idag, säger Palme.

- Om tio år då har PPP-initiativen slagit igenom, det är jag övertygad om. Våra politiker har visserligen ideologiska övertygelser, men det är också pragmatiker och anpassar sig när de inser att något inte fungerar, säger Jens Magnusson.

Fakta PPP/OPS

Sett i ett historiskt perspektiv var det byggbranschen som var först med en formalisering av begreppet partnerskap. Mycket av inspirationen har också hämtats ifrån offentliga initiativ i Storbritannien i form av Private Public Partnership och Private Finance Initiative.

Även i Sverige finns ett allt ökat intresse för olika samverkanslösningar. Inte minst är intresset stort inom kultur- och fritidsområdet. Flera av dessa samverkansprojekt har haft sin utgångspunkt i extraordinära händelser, t.ex. stora investeringar som plötsligt måste göras. Utifrån denna situation har helt nya lösningar utvecklats i samverkan mellan det offentliga och det privata.

En generell kritik som riktas mot samverkans- och partnerskapslösningar är svårigheter med ett ansvarsutkrävande. Besluten tas ibland utanför den demokratiska beslutsapparaten och utan offentlig insyn.

Partnerskap kan delas in i fyra kategorier:

Visions- och utvecklingsprojekt: Den mest vanliga formen av samverkan kännetecknas ofta av kommunerna tillsammans med näringslivet driver ett projekt vars främsta uppgift är att rent generellt förbättra företagsklimatet.

Företagsföreningar och näringslivsråd: Denna kategori omfattar oftast ett mer handfast förhållningssätt med etablerade företagsföreningar och näringslivsråd som rådgivning till nya företagare och att underlätta företagsetableringar eller vara ett informations forum.

Samägande: Samägandet avser en samverkansform där kommunen och näringslivet gemensamt äger produktionsresurserna. Verksamhetsformen kan exempelvis vara aktiebolag, förening eller stiftelse. De flesta samägandena rör verksamhetsområdena näringsliv och arbetsmarknad. Andra exempel är turistbolag, gymnasieskolor och reningsverk.

Avtalsreglerad samverkan kring produktion och investering: Samverkan mellan det offentliga och det privata då det privata tagit del i att utföra eller att investera i verksamheter som tidigare drivits i förvaltningsform är ännu så länge inte så vanligt. Ett stort intresse finns dock inom kultur- och fritidssektorn för ut- och nybyggnad av idrotts- och simhallar samt konsert- och teateranläggningar.

Källa: SKL

Translate: